Finland borde bli bättre på att exportera livsmedel och jordbruksprodukter. Det anser åtminstone regeringspartierna och i regeringsprogrammet finns det en skrivelse att satsa på verksamhet som stöder den här utvecklingen.
Branschorganisationen Suvi rf, som jobbar för exporten av finländska livsmedelsprodukter, skriver i ett pressmeddelande att fjolåret visade tillväxt och att värdet på exporten av livsmedel och jordbruksprodukter ökade med cirka fem procent. Det betyder att exportens värde landade på drygt 2,4 miljarder euro under fjolåret.
Suvi rf representerar livsmedelsföretag som vill göra satsningar på export.
På gräsrotsnivån ser man fördelar
På gräsrotsnivå får satsningen åtminstone inledningsvis tummen upp. De aktörer Yle Åboland talat med på Kimitoön säger att det nog kunde ge mer klirr i kassan ifall exporten ökade.
Men samtidigt krävs det också mer arbete eftersom det inte är en självklarhet att få ut sina varor på den europeiska marknaden. Konkurrensen är stenhård och för att lyckas krävs det samarbete och breda muskler.
– Först och främst krävs det kontakter och kanaler som leder till export. Trots att vi i Finland hör till de största aktörerna på marknaden så är vi i norra Europa en ganska liten aktör och har inte de resurser som krävs för att göra förarbetet med enbart egna resurser, säger verkställande direktör Wilhelm Liljeqvist vid Salmonfarm.
Vid fabriken i Kasnäs i Kimitoöns kommun tillverkas fisk för olika kundsegment. Dessutom tillverkar man idag en stor del av landets fiskmjöl som används som foder eller i andra produkter vid den nya produktionsenheten som står granne med fiskfabriken.
– Det behövs enligt min mening samarbete och det är bra att det finns olika organisationer som gör och kan hjälpa till med det här arbetet. För det gäller att dels hitta marknader utomlands eller hitta intressenter som väljer att köpa produkter från Finland, säger Liljeqvist.
Redan nu exporterar företaget en mindre del av sin årliga produktion.
– Några snabba ryck i prisbilden är nog svåra att hitta på en utländsk marknad eftersom den europeiska livsmedelsmarknaden är hårt konkurrensutsatt. Men en volymökning, och via det skapa ett mervärde, är nog möjligt ifall exporten skulle öka för vår del, säger Liljeqvist.
Grönsaker och sylt i ropet
I Europa har det under de senaste åren varit många heta somrar och det här har påverkat grönsaks- och bärodlingarna på bred front. I Sydeuropa tampas man årligen med vattenbrist som syns i produktionen.
Men samtidigt exporteras mängder av grönsaker från fälten i söder till kunder i norr. I Finland hoppas man att det här tåget kunde ändra riktning.
– Vi samarbetar redan nu med en förmedlande partihandel dit vi säljer våra produkter och kan då tidvis få ett bättre pris på våra varor, säger grönsaksodlaren Anders Abrahamsson på Kullas Gård.
Det är enligt Abrahamsson bara en tidsfråga innan exporten av grönsaker ökar markant, eftersom klimatuppvärmningen skapar stora utmaningar för odlarna på sydligare breddgrader.
– Men det krävs samarbete. De inhemska odlarna kan inte göra marknadsundersökningar och sköta byråkratin själv eftersom det kostar snabbt mer än det smakar. En partihandel kanske har muskler och kan samarbeta med fler odlare så det skulle öka chanser för ökad export på sikt, säger Abrahamsson.
Ifall det fanns fler kanaler för odlarna att sälja sina grödor kunde det också ge mer klirr i kassan.
– Det kan ge ökad lönsamhet om det görs rätt. Det kanske känns motsägelsefullt men ifall det fanns ett lätt sätt att exportera så kunde det också ge bättre möjligheter att ta ett bättre pris på den inhemska marknaden, säger Abrahamsson.
Sylt- och bärproducenten Sabina Ekholm tror inte att det är möjligt att öka exporten utan samarbete.
– Jag är själv alldeles för liten aktör och sysslar främst med mathantverk som det finns ett stort intresse för bland kunderna. Det är via utländska kunder jag ser att det kan finnas tillväxtmöjligheter eftersom de tar ut mina produkter i världen, säger Ekholm.
– Det är nog alldeles för mycket jobb och byråkrati innan jag kan få ut mina syltburkar på världsmarknaden så ännu finns nog inga större planer på det här. Men aldrig ska man säga aldrig och med rätt samarbetspartners så kanske det kunde fungera, säger Ekholm.
Spannmålssektorn kunde dra nytta av en tredje aktör
En ökad export skulle ge jordbrukarna en friare marknad tror Thomas Lindroth som är ordförande för SLC i Åboland. Men samtidigt så skulle det lägga press på odlarna eftersom man måste odla det som marknaden vill ha.
– Nu är det i livsmedelsindustrins vilja att exportera då det finns överproduktion. Det stora dilemmat ur jordbrukets perspektiv är att vi har samma part som köper vår vara, använder vår vara och exporterar vår vara, säger Lindroth.
Enligt Lindroth är regeringens förslag mycket välkommet eftersom man i de diskussionerna lyft fram att exporten skulle skötas av en tredje instans. En aktör som inte har kopplingar till handeln eller den industri som idag sköter upphandlingen.
– För om en tredje instans skulle sköta exporten så skulle det på riktigt bli en separat vara av den exporterade varan, säger Lindroth.
Vad anser du om att öka exporten av livsmedel och jordbruksprodukter? Är det en god eller dålig idé? Kommentera gärna i kommentarsfältet vad du anser.