NEW YORK I höstas såg den 24-åriga journalistikstuderanden Tamara Turki fram emot att tillbringa ett läsår vid Columbiauniversitetet i New York, ett av USA:s mest anrika universitet.
Nu räknar hon dagarna tills att hon får sitt diplom och kan lämna landet.
Tamara Turki som är uppvuxen i Österrike men har palestinska rötter säger att hennes tid vid elituniversitet har präglats av rädsla och osäkerhet.
Som många andra som deltog i demonstrationer till stöd för Gazas civila förra året utsattes hon plötsligt för en utredning av universitetets ledning, med vaga anklagelser om antisemitism som orsak.
– De presenterade inga bevis. De berättade inte ens vilken regel jag påstås ha brutit mot och en månad senare drog de tillbaka beskyllningarna. Men det var en väldigt stressfylld och påfrestande process.
En annan som utreds för antisemitism är den 76-årige litteraturprofessorn Bruce Robbins. Vi träffas i hans ljusa lägenhet på södra Manhattan.
I 25 år har han arbetat på Columbia, men nu beskylls han för att ha tagit ställning mot Israel och kan mycket väl få sparken.
Professor Robbins som själv är jude plockar fram en bild av det stridsplan hans far flög då han stred mot nazisterna. Bruce Robbins är förbannad och säger att han om någon vet vad judehat är.
– En skala från 0 till 10 räcker inte till att mäta hur arg jag är. Det är inte hälsosamt att vara arg hela tiden och dessutom så här länge, konstaterar han.
Anklagelserna mot honom sträcker sig tillbaka till förra våren. Då bestämde han sig för att flytta en av sina lektioner utomhus i närheten av de propalestinska aktivisternas tältläger på campus.
Kursen handlade om illdåd i världen. Han ansåg att Gaza-demonstrationen kunde fungera som en beröringspunkt.
För studenterna var det frivilligt att delta. Men någon, han vet inte vem, anmälde honom till universitetsledningen.
– Jag föreställer mig att den instans som nu utreder mig väntar på instruktioner från högre ort. De kanske vill offra mig, ge ett stycke rött kött till republikanerna. Göra sig av med den judiska professorn som enligt deras definition är antisemit.
Bruce Robbins säger sig vara väldigt besviken på universitetets ledning.
– I stället för att försvara yttrandefriheten och stå upp för den akademiska friheten har de böjt sig för den nuvarande administrationens hot.
Men han säger samtidigt att han egentligen inte är överraskad, och han pekar finger mot universitetets styrelse.
– Personerna i styrelsen verkar snarast entusiastiska över de krav som Trump-administrationen ställer på Columbia.
Trumps administration anser att Columbia inte har lyckats få bukt med antisemitism på campus. Administrationen drog därför tillbaka ett statligt stöd på 400 miljoner dollar och anklagade universitetsledningen för passivitet.
Den politiska stormen vid Columbia-universitet började förra våren då studenter höll dagliga demonstrationer och upprättade ett tältläger i ett försök att få universitetet att sluta samarbeta med företag som har koppling till Israels regering.
Till slut tillkallades polis och demonstrationen upplöstes. Rektorn mer eller mindre tvingades avgå, och den rektor som tog över har också avgått. Toppuniversitet Columbia har nu sin tredje rektor på ett år.
Men trots eftergifter, som att förbjuda studenter att bära ansiktsmask på campus eller att ordna demonstrationer i universitets byggnader, är 400 miljoner dollar i statliga medel fortfarande frysta.
Ungerska Ivan Nagy är inte förvånad. Han deltar liksom Tamara Turki i det ettåriga journalistprogrammet. Han ser likheter med det som redan har skett i hans hemland Ungern.
– Antisemitism är bara en ursäkt. Det handlar egentligen om att begränsa den akademiska friheten. Om att stävja avvikande röster. Om att ta kontroll över yttrandefriheten. Antisemitism och allt som har hänt här på campus har gjort Columbia till ett perfekt offer för dessa påtryckningar, säger Ivan Nagy.
Universitetets campus på norra Manhattan har varit stängt för allmänheten sedan de omfattande Gaza-demonstrationerna stoppades av polis vid valborg i fjol.
Bakom den låsta järngrinden är stämningen spänd. Judiska studerande säger att de känner sig otrygga på campus, medan propalestinska studenter är rädda för att bli avstängda eller deporterade från landet.
Nya protester har brutit ut efter gripandet av Mahmoud Khalil, en av de mest synliga aktivisterna i förra årets demonstrationer. Bevisen mot 30-åriga Mahmoud Khalil har ännu inte lagts fram, men Vita huset kräver att han ska utvisas trots att han har uppehållstillstånd.
Gripandet tolkas som en följd av president Trumps presidentdekret som förbjuder antisemitism.
76-åriga litteraturprofessor Bruce Robbins väntar fortfarande på beslutet som avgör hans öde. Blir han avskedad tänker han bli ännu mer högljudd i sin kritik mot universitetets ledning.
– Det handlar inte om mig, jag är relativt väl skyddad. Jag är en äldre person som varit vid Columbia i 24 år. Men det finns många som är mycket mer utsatta, i synnerhet utländska studenter.
Vad tror du att Trumps attacker mot universiteten kan leda till på lång sikt?
– Det är fullt möjligt att USA förlorar sin framstående internationella roll inom den högre utbildningen. Många av våra bästa studenter är internationella studenter. De kommer att tänka efter två gånger innan de ansöker om en plats vid Columbia.
Bruce Robbins tror att följden kan bli hjärnflykt från USA.
– Det är mycket troligt att folk kommer att säga att de skulle föredra att undervisa någon annanstans, i ett mer civiliserat land. Det kan absolut hända, säger Bruce Robbins.