I år ställer 767 kandidater upp i välfärdsområdesvalet i Egentliga Finland, vilket är 25 kandidater fler än under valet 2022. Men av de 79 förtroendevalda som nu sitter i Egentliga Finlands välfärdsområdesfullmäktige väljer 22 kandidater att inte ställa upp på nytt.
Från Svenska Folkpartiet har Niklas Guseff och Robert Paul meddelat att de inte ställer upp för omval. Paul fick 1 137 röster i förra valet och medger att för honom, som inte hade politisk erfarenhet sedan förr, ligger de politiska processerna bakom hans beslut.
– En orsak var att en ansedd och aktad politiker lämnade partiet och vi förlorade tjugo procent av vår bärkraft i fullmäktige. En annan orsak var att partiet kom fram med en policy för hur vi skulle kommunicera som jag uppfattar var en aning censurerande. Sedan var den operativa framgången inte så vidare heller, säger Paul.
Svårare för små partier att kunna påverka
Paul upplevde att han, som enbart satt i fullmäktige, hade svårt att få fram sina åsikter. Han konstaterar också att de mindre partierna inte har så stora möjligheter att påverka.
– Ur personlig synpunkt hade jag gärna varit med i någon nämnd, men det fanns inte plats. Till all lycka hade SFP en plats i styrelsen, men de partier som inte hade det var ju ganska vingklippta, säger Paul.
Paul tror att en orsak till att flera av de nu sittande politikerna inte ställer upp för omval kan bero på den negativa publicitet välfärdsområdet fått, men också de ekonomiska utmaningarna.
”Kanske det skulle vara bättre med ett system med sakkunniga”
Den första mandatperioden i välfärdsområdesfullmäktige har på många sätt också varit ganska okoordinerad och Paul frågar sig om en sådan här organisation verkligen är den bästa.
– Jag undrar om det skulle vara bättre med ett system som är baserat på sakkunniga, än ett system som väldigt kraftigt bygger på politik. Då kunde sakkunniga presentera tydliga alternativa förslag och besluten kunde fattas av exempelvis en styrelse, säger Paul.
Även om välfärdsområdet fått mycket kritik påpekar Paul att det också finns mycket som är bra. Primärsjukvården har till exempel effektiviserats och även den specialiserade sjukvården fungerar bra.
Däremot har han svårt att förstå de stora ekonomiska nedskärningarna inom välfärden.
– Jag tror att det skulle finnas resurser att lösa de ekonomiska problemen. Det är ju ett stort politiskt beslut att fatta, men med bakgrund att människans högsta värdering efter säkerhet är hälsa och välfärd, så tycker jag att det borde gå att lösa, säger Paul.
Många samlingspartister ställer inte upp för omval
Bland de förtroendevalda som inte ställer upp för omval hör en stor del till Samlingspartiet. År 2022 fick partiet 18 mandat, men tio av de nu sittande kandidaterna väljer att inte ställa upp på nytt.
En av dem är Sanna Vauranoja, som för tillfället fungerar som välfärdsområdets styrelseordförande.
Vauranoja har tidigare varit förtroendevald i S:t Karins under två mandatperioder, men i förra valet satsade hon enbart på välfärdsområdesvalet. Hon tycker att det är svårt att vara förtroendevald samtidigt i en kommun och i välfärdsområdet och därför ställer hon nu enbart upp i kommunalvalet.
– Jag är mycket glad och tacksam över äran att ha fått vara den första styrelseordföranden i Finlands näst största välfärdsområde. Orsaken till att jag inte ställer upp för omval handlar inte om brist på intresse eller om de utmaningar som finns inom välfärdsområdet, säger Vauranoja.
Vauranoja medger att styrelseordförandeposten innebär mycket jobb och att hon som politiker förväntas vara anträffbar så gott som dygnet runt. Då välfärdsområdena bildades var det också mycket som var oklart och det har tagit tid innan allt börjat fungera.
– Social- och hälsovården är min passion och jag kommer att fortsätta jobba för att utveckla den, men inte som politiker utan i andra roller, säger Vauranoja.
”Orsakerna är säkert lika många som de politiker som väljer att sluta”
Samlingspartiet i Egentliga Finland har 98 kandidater som ställer upp i välfärdsområdesvalet i år.
Vauranoja vill inte spekulera i vad det kan bero på att så många av de partimedlemmar som nu sitter i välfärdsområdesfullmäktige inte ställer upp för omval. Men hon tror inte att avhoppen inom partiet har att göra med de sparkrav som välfärdsområdena haft och också i fortsättningen kommer att ha.
– Vid valet 2022 visste ingen riktigt hur välfärdsområdena skulle se ut och vilka beslut som politikerna kan och inte kan påverka. Men för välfärdsområdets del är det en stor förlust att mista så många erfarna politiker, säger Vauranoja.
”Vi har haft ett fungerande samarbete med alla partier”
När det gäller mindre partiers möjlighet att påverka säger Vauranoja att det är naturligt att de partier som fått mer röster också har mera makt, men att det också är viktigt att de mindre partierna får komma till tals.
– Jag tycker att vi har haft ett mycket fungerande samarbete med alla partier. Samlingspartiet och SFP har varit i valförbund och Kristdemokraterna har haft ett motsvarande valförbund med Centern, säger Vauranoja.
Vauranoja har också lett en ordförandekommitté där ordförandena från alla partier i fullmäktige fått delta och kommentera olika frågor.