Över sextio procent av finländarna anses vara överviktiga och experter har länge varnat för att fetma ett växande samhällsproblem. Samtidigt vittnar personer med övervikt om att de möts av fördomar och också bemöts illa inom vården.
Hur ska man åtgärda fetma som samhällsproblem, är det bantningsmediciner och operationer som är lösningen? Och hur ser attityderna till överviktiga personer ut i Finland?
Risto Juusela, gastrokirurg som utför fetmaoperationer på Vasa centralsjukhus, överviktsexperten och docenten Erik Hemmingsson och bildkonstnären Alexandra Furubacka, som själv tampats med övervikt och sjukdom, möttes i programmet Slaget- dagens debatt för att diskutera övervikt.
Tunnelseende på vikten inom vården
Övervikt kan vara ett obekvämt ämne, men Alexandra Furubacka har lyft fram kroppen och övervikt i sitt arbete som bildkonstnär. Det var ingen självklarhet till en början. Men sen hon blev kroniskt sjuk och multisjuk, blev kroppen ett huvudtema i hennes arbete.
Alexandra Furubacka har studerat alla dokument och läkarjournaler från dess att hon var en bebis. I alla journaler lyfts hennes vikt fram, även om själva vårdbesöket handlat om annat.
– På senare år, sen jag har fått olika diagnoser och det är specifika saker som undersöks, pratas det inte lika mycket om vikten. Men fram till dess var det den som var problemet, inte ett symptom på underliggande sjukdom, säger Furubacka.
Erik Hemmingsson bekräftar att det ofta är så när en överviktig person vänder sig till vården. Oavsett orsak till besöket så hamnar vikten i fokus.
– Det är ett oerhört tunnelseende på vikten, tyvärr. Det är inte så lätt att bli bemött för det man söker vård för om man väger mer än vad normerna tillåter, säger Hemmingsson.
De som fetmaopereras är desperata
I sitt arbete som gastrokirurg opererar Risto Juusela personer med svår övervikt. Personer som har en följdsjukdom kan opereras vid BMI 35. Även personer utan bakomliggande sjukdom kan bli opererade om BMI är 40. Beslut om operation tas tillsammans med dietister och endokrinologer.
– Om man tänker på hela sjukdomsbelastningen på folkhälsan, då är de patienter jag behandlar bara toppen av isberget. Största delen av dem som är överviktiga behöver ingen operation, bara de som är allra sjukast, säger Juusela.
De som opereras är patienter som har undersökts och bedömts vara lämpliga kandidater, och även själva är motiverade till operationen.
Juusela säger att operation är en ganska radikal behandlingsmetod och inte den första åtgärd man tar till. De patienter som opereras är desperata, de har gjort allt som står i deras makt för att gå ner i vikt.
– De har prövat alla möjliga dieter och bantat otaliga gånger, till och med med framgång. Det finns patienter som totalt bantat bort flera hundra kilo i sitt liv, men kilona har alltid kommit tillbaka. Det är en ganska grym sjukdom, övervikten eller fetman, säger Juusela.
Juusela säger att det är fysiologin som kommer emot, och det blir liksom omöjligt att hålla vikten, och där kommer operationen till hjälp.
Svårt att hålla vikten på långsikt
Erik Hemmingsson är docent i metabolism, ämnesomsättning, och han har skrivit flera böcker om kropp och vikt. Bland annat boken ”Slutbantat: förstå din kropp och få en vikt som håller livet ut”. Hemmingsson säger precis som Juusela att de som opereras för fetma har bantat många gånger, men att resultatet inte är bestående.
– Det vi vet är att vikten, och framförallt fettvävnaden, är väldigt reglerad av kroppen. Man kan gå ner i vikt, men sen kommer den här gamla kroppen tillbaka, som att den är inställd på ett visst värde, säger Hemmingsson.
Det kan till och med vara ganska destruktivt att hålla på och banta och man kan också förlora muskelmassa säger Hemmingsson. På lång sikt riskerar man att ställa till med oerhört mycket mer problem på så vis.
– Det är i sådana fall som människor behöver någonting extra för att kunna få till en långsiktighet i hur mycket de väger. Då är kirurgi en beprövad metod. Men det är som sagt en ganska radikal metod, och den ska verkligen inte överanvändas på något sätt, säger Hemmingsson.
Tjocka personer stigmatiseras i samhället
Alexandra Furubacka håller med om att fetmaoperationer är en radikal åtgärd som behöver göras i det skedet när man har försökt med allt annat. Men Furubacka säger att det känns som om det där med ”att försöka allt annat” kanske inte görs på rätt sätt.
Att man klassar övervikt och fetma som en sjukdom är både på gott och på ont, anser hon.
– Förstås är det bra att man får vård, och att samhället i stort är mindre dömande mot någon som är sjuk, än att någon bara anses vara tjock och lat. Men det kan också marginalisera ytterligare om vi ser alla tjocka med sjukdomsglasögon.
Alexandra Furubacka skulle istället önska ett likvärdigt bemötande för alla människor, oavsett kroppsvikt.
Är det så man bemöts som överviktig, som om man vore dum och lat?
– Ja, jag tycker att det händer alldeles för ofta. Jag har kanske inte ens de värsta erfarenheterna, men man kan ju läsa om väldigt hemska erfarenheter. Speciellt inom vården leder ett sådant bemötande lätt till vårdfel, man ser inte förbi vikten.
Erik Hemmingsson säger att diskrimineringen av människor med övervikt är väldokumenterad även inom i forskningen. Tjocka människor diskrimineras överallt i samhället, även inom sjukvården.
– Det sker nästan slentrianmässigt. Det är snarast en överraskning om tjocka patienter som söker vård inte blir uppläxade av vårdpersonal. Det finns en oerhört stor kunskapsbrist och här har vi en jätteutmaning, säger Hemmingsson.
Tjock betyder inte nödvändigtvis sjuk
Hemmingsson säger att vikten inte alls har så mycket med levnadsvanor att göra som de flesta tror. Vår genetik och även social utsatthet är starkt korrelerad till viktproblem. Han skulle önska att vi nyanserade begreppet sjukdom också i relation till fetma.
– Om man bara tittar på ett högt BMI, vilket är det som syns, så är det i min mening orimligt att klassificera en person som sjuk. Det säger ingenting om vad kroppen består av. Vi måste göra en mer täckande bedömning av personens hälsa är. Om man har en hög vikt som påverkar blodsocker, insulin, inflammation, smärta, funktionalitet, psykiskt mående och mycket annat.
Hemmingsson säger att många som har ett högt BMI inte är speciellt sjuka, och personer som har ett ganska lågt BMI kan ändå vara metabolt sjuka.
Hemmingsson säger att fördomar om att tjocka personer skulle vara dumma och lata är just en fördom. I själva verket kan det vara precis tvärtom, anser Hemmingsson, det är vårdpersonal och experter som är ganska lata och inte har gjort sin läxa. Istället baserar de sin åsikt på fördomar.
Risto Juusela säger att det inte är några siffror på vågen som avgör hälsan. Men att BMI inte heller är en jättedålig mätare.
– Det finns ganska massiva bevis på en korrelation mellan BMI och vissa sjukdomar. När BMI överstiger 40 skulle jag säga att personen också mår ganska illa. Personer med grav övervikt rapporterar en betydligt lägre livskvalitet jämtfört med normalviktiga, säger Juusela.
Tacksamma patienter får sitt liv tillbaka
Den dag som programmet sänds ska Risto Juusela operera tre patienter. Han säger att i princip alla patienter han opererar blir hjälpta. Men eftersom orsakerna till fetma är mångfacetterade och varierande, så varierar även resultatet.
– Det är samma sak med de nya medicinerna mot fetma. Det är ganska svårt att förutsäga hur man blir sedan efteråt. I medeltal kan man säga att patienten tappar trettio procent av vikten efter en operation. Det finns sådana personer som blir normalviktiga, och så finns det personer som inte tappar så mycket i vikt, säger Juusela.
Men även för den som inte tappar så mycket i vikt avstannar viktökningen, och det är också en slags vinst säger Juusela. Patienterna har också förberetts inför ingreppet genom samtal med internisten och dietisten, och det är också värdefullt att få stöd av andra som genomgått en likadan operation.
Men även operationen kommer med ett pris. Efteråt måste patienten lära sig att äta på nytt, och svårigheterna att äta kan pågå i några dagar, upp till flera månader.
– Men mestadels kan man säga att den här patientgruppen är den överlägset mest tacksamma av alla. Man kan säga att de flesta av dem får sitt liv tillbaka, säger Juusela.
Så toppen av isberget kan få hjälp av operation, men vi har inte löst problemet?
– Nej, vi har inte löst problemet. De patienter som kommer till mig är verkligt sjuka och behöver absolut få hjälp. Det är en annan sak än det stora mönstret med övervikt i samhället, säger Risto Juusela.