En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
– Det här har ingen sett på operahuset förut. Det är verkligen mindblowing! utbrister Hanna ”Hanu” Toivonen.
Strobeljusen blinkar och den elektroniska musiken ekar i Nationaloperans huvudfoajé. Längst fram står Toivonen, aka Dj hapan korppu med armarna sträckta mot glastaket hon just har sprängt.
Hon är historiens första dj som anställts av Nationalbaletten. I arbetskontraktet omnämns hennes spelning dessutom som ett ”verk”, istället för set eller gig som det brukar stå. Det tycker Toivonen är ett bevis på att det hon gör ses som en egen konstform.
Tidigare har Toivonen spelat på allt från festivaler, museer och sexfester till barndiscot Skidit disko. Att få spela på operahuset är den ultimata kulmen för henne.
– Jag representerar en ganska ny konstform och det känns otroligt fint att få ett sådant förtroende från den högsta kulturinstitutionen som Nationaloperan representerar.
En krock mellan högkultur och subkultur
Balett och rave är kanske inte det första man förknippar med varandra. Men på fredagen utlovas en enhetlig danskväll som ska locka fram ett transtillstånd hos publiken när verket T(r)anssi får premiär. I den ingår tre koreografier av några av balettvärldens hetaste samtida namn: William Forsythe, Sharon Eyal samt duon Sol León och Paul Lightfoot.
Dj hapan korppu kompletterar kvällen med både förfest och efterfest i foajén samt producerat musiken till pausnumret. Något liknande har veterligen aldrig tidigare ordnats i de europeiska operahusen.
Alla som är någon är på operan
Baletten uppkom i de franska och italienska hoven på 1400-1500-talet. Ludvig XIV, kallad Solkungen, ordnade stora fester på det extravaganta slottet Versailles med bland annat baletter. På sätt och vis är vi tillbaka där det började, fest på slottet har blivit rejv på operan.
Ända sedan solkungens tid har en del av upplevelsen varit att visa upp sig för andra besökare – alla som var något var där, i sina bästa kläder.
Samma fenomen finns kvar. Operan kan ibland uppfattas som en konstinstitution dit bara vissa med status och förhandsförståelse har tillträde.
Genom att bjuda in Dj hapan korppu ville Nationalbalettens konstnärlige chef Javier Torres locka en ny yngre publik till operan i enlighet med husets nya strategi.
Dessutom vill man öka delaktigheten, att publiken inte bara ser på dans utan också får dansa själv. Den här kvällen är inte vad någon grupp har varit van att se.
Konstens uppgift är att skaka om människor. Och aha-upplevelser föds inte genom att bara upprepa gamla mönster. Konstälskare brukar vara öppna för nytt, säger Toivonen som själv lockar med sig många av sina egna fans och rejvare.
Hon har fått mängder av privatmeddelanden. I dem har folk berättat att de länge velat gå på opera och balett men inte vågat och nu tar tillfället i akt när också den för dem bekanta elektroniska musiken ingår i konceptet.
– Om det också kommer några duffelmommon eller -faffan blir jag jätteglad. Många yngre kommer med sina föräldrar. Det är fantastiskt om vi kan sammanföra olika generationer. Alla är lika välkomna! Det kommer att finnas något för alla sinnen.
Hon har en bakgrund i klassisk musik som hon studerade i grundskolan. Blockflöjt, trummor och piano var hennes instrument. Senare har hon också utbildat sig till dj. Den första kontakten till balettvärlden fick hon i New York där hon såg klassikern Nötknäpparen.
– Jag har alltid älskat balett och beundrar dansarnas självdisciplin, de former dansarna skapar och de vackra kostymerna.
Så ska hon få publiken med sig
På scenen uppträder några av Finlands allra bästa dansare, hur ska man få publiken att våga dansa själv?
Toivonen låter stämningen glida fram genom att börja med långsammare musik som sedan övergår till snabbare och mer rytmiska beats. Hon blandar också med slingor av klassisk musik.
– Jag tycker själv om att gunga med och uppträda. Den bubblande känslan av vana dansare som kommer att finnas där tror jag smittar av sig på en blygare publik. Det går lika bra att stå längre bak och titta på. Alla har sin plats i rejv-ekosystemet.
Från svampforskning till rejv
Många har förutfattade meningar om genrer som inte är bekanta. Toivanen blev själv förvånad över att så många i arbetsgruppen på Nationaloperan var bekanta med rejv – över hälften hade varit på rejv förut. Rejv förknippas ofta med droger men själv är Toivonen nykter.
Men svampar, bakterier och virus var egentligen det hon skulle undersöka professionellt. Hon blev överraskad och glad över att som ”en lite glömsk och vild” 19-åring bli antagen till Helsingfors universitet för att studera mikrobiologi.
Det var på studentrejvet Happobileet hon drog sitt första set. Toivonen spelar främst drum'n'bass, en genre inom elektronisk musik som föddes i början av 1990-talet. Som tidigare hästflicka hittade hon genren via ett hästforum på nätet.
– Forskning är roligt men mitt hjärta klappade för att ordna upplevelser som väcker känslor hos andra.
Svenskan ett hemligt språk
Men för sex år sedan kom kraschen och Toivonen klev in på psykiatriska polikliniken i Fiskehamnen i Helsingfors. Hon försökte för mycket på en gång, tog på sig en mängd olika ansvar och kurser. Hon försökte till och med läsa en tvåspråkig examen trots att hon inte hade någon stark bakgrund i svenska.
Jag tänkte OMG, klart jag vill lära mig ett hemligt språk! Efter studenten ville jag upprätthålla språket och brukar lyssna på X3M.
Hanna Toivonen, dj hapan korppu
Svenska var inte ett populärt ämne i Hyrylän lukio där Toivanen gick gymnasiet. Men hon blev förtjust i svenskan via nättjänsten IRC-galleria där någon kallade svenskan hemligt språk.
– Jag tänkte OMG, klart jag vill lära mig ett hemligt språk! Efter studenten ville jag upprätthålla språket och brukar lyssna på X3M. Jag älskar Svenska Yle! Jag brukar översätta det jag hör till min flickvän.
På den psykiatriska polikliniken fick Toivanen veta att hon hade odiagnosticerad adhd.
– Jag fick en svår burnout, mådde psykiskt dåligt och hade svår ångest.
Toivonen hade kämpat med en låg självkänsla och hon tänkte att man är något i samhället om man har examen från en högskola.
– Det är den bild vi matas med. Men jag fick hjälp av den ljuvliga sjukskötaren Kirsi som jag gav mig redskap för att klara min vardag. Jag vill visa att det finns exempel på att vården faktiskt kan hjälpa.
Nu vill Toivonen vara den som hjälper folk att komma loss från den stressiga vardagen och glömma jobbet för en stund.
– Jag har fått ljuvlig respons av folk som kommit och sagt åt mig att jag erbjudit dem dansterapi efter en lång och tung arbetsvecka.
Och namnet hapan korppu, surskorpa då? Toivonen skrattar och säger att hon ville ha ett artistnamn där bokstäver i hennes riktiga namn ingår. Och det händer lätt att man knaprar i sig flera surskorpor om kvällen.
– De är beroendeframkallande. Jag vill väcka hos publiken på mina spelningar, att de vill ha mer och mer.