Ryssland har fördubblat antalet offensiva operationer i alla viktiga sektorer under den senaste veckan, uppger den ukrainska militärens befälhavare Oleksandr Syrskyj i en lång intervju för tidningen LB.ua.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnade i slutet av mars för att Ryssland samlar styrkor för en offensiv mot regionerna Charkiv och Sumy.
”Jag kan säga att presidenten hade helt rätt, och att den här offensiven har börjat”, säger Syrskyj.
Också CNN rapporterar att Rysslands offensiva operationer har ökat längs hela fronten.
Enligt obekräftade uppgifter strävar Ryssland efter att skapa en buffertzon i norra Ukraina och hota regionhuvudstaden Sumy.
– Ett av målen är att innesluta eller delvis innesluta Sumy, uppger en källa till BBC.
Men det är inte troligt att Ryssland kan uppnå det målet om inte fronten förstärks kraftigt.
Ryssland har samlat drygt 60 000 soldater i frontavsnittet – och det räcker inte till för att bryta igenom de ukrainska försvarslinjerna i Sumyregionen.
Offensiven tappar kraft
Uppgifterna om att Ryssland på nytt ökat sina offensiva operationer kommer samtidigt som den långsamma ryska framryckningen i östra Ukraina har saktat ned stadigt under vintern.
Sedan november har framryckningarna saktat ned ytterligare – från kring 700 kvadratkilometer i november till 200 kvadratkilometer i mars. Det här är den lägsta siffran sedan juni i fjol.
Ryssland har betalat ett högt pris för den begränsade framryckningen, både i soldater och i utrustning.
Men den ryska militären verkar hittills klara av att rekrytera nya soldater för att ersätta förlusterna.
Längs delar av fronten fortsätter Ryssland med småskaliga anfall i mindre stridsgrupper. De här anfallen medför stora förluster, men den ryska armén har tillgång till en stor mängd illa utbildade soldater som man är beredd att offra.
Brist på pansarfordon
Det finns däremot tecken på att den ryska armén har börjat lida brist på pansarfordon.
Enligt ukrainska soldater som CNN har varit i kontakt med anfaller de ryska styrkorna i kolonner som består av både pansarfordon och obepansrade fordon.
Enligt en ukrainsk officer består de ryska kolonnerna av fyra till fem pansarskyttefordon eller stridsvagnar och sedan en samling lastbilar, personbilar och golfbilar.
– Visst, de har en massa soldater, flera gånger fler än vi har. Men det här är ett krig i det 21:a århundradet och oavsett vad någon säger så är det inte möjligt att bygga på en framgång utan mekaniserade styrkor som transporterar och stöder infanteriet, konstaterar officeraren till CNN.
Nya försvarsställningar
Den ukrainska armén strider från relativt starka defensiva ställningar och har byggt nya försvarslinjer under vintern.
Ett exempel på det här är staden Pokrovsk som ryska styrkor försökt inta i flera månader.
Ukraina uppskattar att 45 000 ryska soldater dödats eller sårats svårt i striderna kring staden under årets tre första månader.
Trots det har staden inte fallit. Ukraina har genom mindre motanfall lyckats stabilisera läget i alla fall tillfälligt. Ukraina rapporteras också ha byggt flera nya försvarslinjer bakom Pokrovsk.
Pokrovsk ansågs tidigare vara en viktig logistisk knytpunkt för den ukrainska militären, men i dag är staden sönderbombad och Ukraina har haft tid att flytta lager och styra om sin logistik.
De nya ukrainska försvarslinjerna gör det svårt för Ryssland att utnyttja staden för en snabb framryckning längre in i Ukraina.
Genombrott osannolika
De flesta militäranalytiker är ense om att ett stort ryskt genombrott är osannolikt. I stället väntas utnötningsstriderna fortsätta.
Det finns inte heller några tecken på att den ukrainska militären skulle vara nära ett genombrott.
Trots det tär striderna också på Ukraina – soldatgravarna blir fler och fler både i byarna och i storstäderna.
Ryssland verkar räkna med att förlusterna i kombination med de skoningslösa drönarattackerna mot civila till slut ska tvinga Ukraina att kapitulera. För att uppnå det verkar Putin vara villig att offra sina soldater.
Ryssland har i dag drygt 620 000 soldater längs fronten och den ryska armén fortsätter att rekrytera fler.
Det här tvingar Ukraina att trappa upp sin rekrytering för att svara på de ryska truppökningarna.
Oljepriset kan hota Ryssland
Att Ryssland inleder nya markoffensiver kan ses som ett tydligt tecken på att Rysslands president Vladimir Putin inte är intresserad av en vapenvila inom de kommande veckorna och månaderna.
Det stora osäkra kortet är USA:s president Donald Trump.
Trump har hittills undvikit att sätta press på Ryssland för att tvinga fram den vapenvila och fred som han har utlovat. Frågan är om Trump kommer att tappa tålamodet med Ryssland eller inte.
Den andra stora orosfaktorn för Ryssland är också kopplad till den amerikanska presidenten. Trumps tullkrig har fått oljepriset att rasa på den internationella marknaden – och det här slår mycket hårt mot den ryska statsbudgeten.
I fjol stod olje- och gassektorn för kring en tredjedel av den ryska statsbudgeten och en kraftig minskning av de här inkomsterna skulle göra det betydligt svårare för Kreml att finansiera Rysslands anfallskrig.
Källor: AFP, Reuters