Efter en kaotisk vecka, där den amerikanska presidentens hotande handelstullar satte världsekonomin i gungning, kom beskedet i går på onsdagen att Donald Trump pausar de tyngsta tullarna på en del länder – förutom Kina.
Kina fick i stället en extra dos, vilket ledde till sammanlagda tullar på 125 procent.
Trump har sagt sig vara villig att föra samtal om saken med Kinas ledare Xi Jinping, som han uttryckte beundran för under ett samtal med pressen i går.
– Xi är en smart kille och vi kommer att avsluta med en mycket bra affär, sa Trump och tillade att tullarna mot Kina förmodligen inte kommer att stiga mer.
Kina tänker inte lägga sig platt
Kina bestämde sig tidigare för att lägga egna tullar på 85 procent som svar på Trumps tidigare avgifter, som skulle ha inneburit 50 procents tullar på kinesiska varor.
Trump menar att de senaste tullarna är ett straff för att Kina inte fogat sig. Kina har gjort det som Trump varnat alla länder han ålagt med tullar att inte göra, nämligen att gå till motangrepp.
Man har också gjort en formell anmälan till Världshandelsorganisationen WTO för att försöka ta hjälp av internationella påtryckningar.
Kina säger fortsättningsvis att man tänker kämpa in i det sista, och hävdar att man har en arsenal med motåtgärder redo.
Man har redan gått in för att höja tullarna på amerikanska sojabönor med totalt 44 procent, och det är inte otänkbart att man kommer att ta till liknande åtgärder mot andra jordbruksprodukter.
Beijing skulle också kunna införa ett totalt förbud mot amerikanska fjäderfän – USA skickade kött till ett värde av 2,5 miljarder dollar, cirka 2,2 miljarder euro, till Kina förra året.
En annan möjlighet är att man skulle sluta släppa in Hollywoodfilmer, vilket skulle kunna slå hårt mot den amerikanska filmindustrin som har en stor marknad i Kina.
Utöver varor importerar Kina också en stor mängd tjänster från stora amerikanska företag som tillhandahåller exempelvis juridisk och ekonomisk expertis. Kina kan utesluta de här vid olika statliga upphandlingar eller förbjuda dem från att samarbeta med kinesiska företag.
Man har också tidigare använt sig av de amerikanska företagen som finns i Kina för att skapa diplomatiska öppningar. Det har man gjort dels genom att hota med hårdare granskning av företagen och dels genom att sätta olika former av statlig press på dem.
Det här kan kosta företagen andelar på en av världens största marknader, vilket i sin tur kan översättas till miljardförluster.
Stora ord från Kina – men ekonomin lider
Trots retoriken och verktygslådan med motåtgärder är ändå de amerikanska tullarna något som kommer att kännas av i den kinesiska ekonomin, säger Asienanalytikern Kristina Sandklef.
– Det är ett hårt slag mot framförallt mindre kinesiska företag. USA är den viktigaste exportmarknaden för Kina, säger hon.
Utöver den astronomiska tullprocenten har Trump också bestämt sig för att ta bort en tidigare regel, kallad ”de minimis”, som lät varor som understeg 800 dollar (drygt 700 euro) slippa tullavgifter helt.
Många kinesiska företagare har använt sig av det här för att exportera småvaror till amerikanska kunder sedan länge.
Trump försökte avskaffa de minimis-regeln med en presidentorder redan i februari i år, med bara tre dagars varsel.
Han drog ändå snabbt tillbaka ordern efter att det skapade kaos i amerikanska hamnar och på flygplatser, på grund av mängden försändelser som plötsligt skulle kontrolleras och förtullas.
Trumpadministrationen har nu satt en ny möjlig deadline i början av maj då man tänker försöka få bort regeln på nytt.
Om regeln försvinner riskerar många kinesiska företag att behöva slå igen, på grund av att deras produkter blir för dyra när tullarna läggs på och kunderna därför kanske inte vill köpa dem längre.
Alternativt måste företagen hitta nya marknader för varorna. Tanken är ändå impopulär i exempelvis EU, som sagt att man inte vill bli en plats som Kina dränker med sina produkter.
Löftet om välstånd håller Xi Jinping vid makten
Det styrande kommunistpartiet och i synnerhet dess ledare Xi Jinping har byggt sin maktplattform på att man lovar det kinesiska folket välstånd och en respekterad plats i den globala världsordningen, på sikt rentav som nummer ett.
Realiteterna har ändå kommit emot de senaste åren, framförallt sedan coronapandemin.
Den kinesiska ekonomin som vuxit snabbt sedan en tid tillbaka tampas nu med en inbromsning, som drivs av både låg konsumtion och en dålig bostadsmarknad som hämmar tillväxten.
Exporten är ett av de områden där ekonomin fortfarande gick framåt och Kina vågade till och med tro på en tillväxt i år. Men Trumps tullar sätter käppar i hjulet för det här.
Trots det verkar kineserna stödja Xi Jinpings och partiets linje om att bemöta Trumps tullar med motåtgärder, enligt Kristina Sandklef.
Xi Jinping har eldat på och dragit nytta av en växande nationalism i Kina, samt en inställning där USA och Trump både fascinerar men också utmålas som en makt som försöker hålla Kina tillbaka.
– Det finns ett kinesiskt uttryck som ungefär kan översättas med att ”man äter bittert”, säger Sandklef. Det är någonting kineserna är vana vid att göra för att nå sina mål, och det är också någonting man kommer att använda sig av i propagandan, säger hon.
Det finns alltså mycket som talar för att ett bubblande handelskrig mellan Kina och USA kan dra ut på tiden. Och om folk skulle få för sig att klaga, kan Kina ha en fördel som USA inte har, säger Sandklef.
– Xi Jinping har en fördel gentemot Trump, han behöver inte oroa sig för att det blir primärval om två år. Han sitter där han sitter. Och är det någon som är oppositionell så går det ju att få tyst på dem ganska effektivt.