Förra året tjänade staten 1,45 miljarder euro i utdelning från bolag som staten äger aktier i. Det totala värdet på statens bolagsinnehav var cirka 30 miljarder euro i slutet av år 2024.
Den här summan har ändå sjunkit under många år. Värdet på finländska bolag har överlag stampat på stället de senaste åren, men särskilt minskningen av Nestes börsvärde har sänkt värdet på statens aktieportfölj.
Staten äger också stora andelar av Fortum, SSAB och Finnair och har även placeringar i många företag genom sitt placeringsbolag Solidium.
Statsrådets kansli påpekar att bolagens verksamhetsbetingelser i fjol präglades av ett svårt konjunkturläge, fortsatt ekonomisk osäkerhet och geopolitiska spänningar. Trots detta lyckades flera bolag förbättra sin konkurrenskraft och lönsamhet.
Behovet av mera lån i framtiden kan öka
De dåliga ekonomiska tiderna är ändå ett problem för regeringen. Den hoppas under den här valperioden kunna finansiera sitt investeringsprogram med tre miljarder euro från bolagen.
Maija Strandberg som är överdirektör på statsrådets kansli påpekar ändå att investeringsprogrammet är över tre år långt. Målet är att få ihop 1,5 miljarder euro till slutet av det här året.
Statsrådets kansli har tre olika sätt att få in pengarna. Det gör man genom att antingen få utdelning från bolag, tjäna pengar på olika specialprojekt i bolag som inte är börslistade eller genom att sälja av sina aktier.
Utgångspunkten är förstås att staten inte skulle se sig tvungen att sälja aktier.
– Det är mitt önskemål, men min bedömning är att det inte kommer att lyckas. Om vi är tvungna att sälja aktier måste vi förstås analysera läget mycket noggrant så att de säljs vid rätt tidpunkt, säger Maija Strandberg.
Om staten tvingas sälja ut aktier i lönsamma bolag ökar statens behov att ta lån i framtiden.
I praktiken flyttar ägandet då dessutom utomlands, då det är svårt att hitta inhemskt kapital som kan ersätta statens ägande.
Ont om inhemska chefer
Maija Strandberg oroar sig också över att den beslutande makten i statens bolag samlas i händerna på en krympande grupp personer som ibland är styrelsemedlemmar och ibland företagsledare.
Hon säger att både staten som institution och hon själv helst ser att styrelserna i statens bolag leds av finländare.
Om inte tillräckligt många finländska personer utnämns till verkställande direktörer i bolagen, minskar antalet framtida inhemska kandidater till styrelseposter.
Då Finland är ett land med många högutbildade människor hoppas Maija Strandberg att bolagens styrelser skulle utbilda fler inhemska ledare till det finländska näringslivet.