Två år efter att inbördeskriget i Sudan bröt ut är det humanitära läget i landet det värsta i världen. Tiotusentals människor har dödats, hundratusentals hotas av svält och över 13 miljoner har tvingats på flykt. Av dem har fyra miljoner flytt till grannländerna.
– Läget i Sudan är värre än någonsin. Den värsta humanitära krisen, värsta flyktingkrisen, värsta hungerkrisen, alla sorters negativa rekord slås, säger Elise Nalbandian från biståndsorganisationen Oxfam till The Guardian.
Enligt FN:s matprogram, WFP, står hälften av Sudans befolkning inför extrem hunger. Det betyder nästan 25 miljoner människor.
Allierade blev fiender
Det var den 15 april år 2023 som maktkampen mellan Sudans militär och den paramilitära gruppen Rapid Support Forces, RSF, utmynnade i ett storskaligt krig.
Parterna var ursprungligen allierade. Sudans arméledare general Abdel Fattah al Burhan och RSF-chefen, general Mohamed Hamdan Dagalo, slog sig ihop för att avsätta Sudans diktator Omar al-Bashir i en kupp i april år 2019.
De allierade sig sedan igen år 2021 för att avsätta en övergångsregering som skulle föra Sudan mot demokrati.
RSF-chefen Mohamed Hamdan Dagalo hade ändå länge haft ambitioner på den högsta makten.
Strider bröt ut i huvudstaden Khartoum och spred sig över landet.
”Nivåerna av sexuella övergrepp ofattbara”
Kriget har präglats av brutalitet och omfattande humanitära konsekvenser. Flyktingar har berättat om flickor som utsätts för gruppvåldtäkter och pojkar som skjuts på gatan.
Enligt FN-organet UN Women används våldtäkt systematiskt som ett vapen i Sudan. En FN-utredning ifjol beskrev nivåerna av sexuella övergrepp, inklusive våldtäkt av barn, som ofattbara.
Största delen av de kända fallen hade enligt FN-utredningen begåtts av RSF och dess allierade, men utredarna konstaterade att det var svårare att rapportera övergrepp i armékontrollerade områden.
Andra FN-arbetare säger att de aldrig har träffat kvinnor som har blivit misshandlade i sådan utsträckning som kvinnor från Sudan har blivit.
Både RSF och den sudanesiska armén har anklagats för att ha begått krigsbrott under konfliktens gång.
I januari i år förklarade USA formellt att RSF hade begått folkmord.
Svårt att hjälpa flyktingar från Sudan
Samtidigt har alltså miljontals människor tvingats lämna sina hem. Många har sökt sig till Sudans grannländer, vilket sätter enorm press på dem.
Joel Andersson är UNHCR:s biträdande chef och kriskoordinator i Sydsudan. Han arbetar nära gränsen mot Sudan och samordnar UNHCR:s akuta insatser i regionen.
Också i Sydsudan pågår en enorm humanitär kris, vilket gör arbetet med att hjälpa flyktingar från Sudan svårare.
– Vi får fortfarande tusentals flyktingar som kommer över gränsen varje vecka, säger Joel Andersson. Och det sätter väldigt stor press på det humanitära biståndet. Vi har mycket mindre pengar i år än vad vi hade förra året. Så det blir väldigt svårt att hjälpa till helt enkelt.
Den amerikanska regeringens beslut att stoppa internationellt bistånd gör arbetet svårare. USA:s beslut kom så plötsligt att man inte hann förbereda sig för det, säger Andersson.
– Det är just chocken att få ett så direkt indrag utan att hinna planera för det som gör att det är väldigt svårt. Vi planerar för hur vi ska klara av krisen medan krisen fortgår. Det blir ganska svårt i slutändan att få det att gå ihop.
Det bortglömda, ignorerade kriget
Kriget i Sudan kallas det bortglömda kriget. Det överskuggas av andra kriser i världen som till exempel krigen i Ukraina och Gaza.
Eftersom journalister har svårt att rapportera från Sudan och landet är relativt isolerat får Sudan inte den uppmärksamhet det behöver.
– Vi ser inte samma internationella uppmärksamhet på Sudan som vi gör på andra kriser, säger Leni Kinzli, kommunikationschef för Sudan vid FN:s matprogram, WFP, till The Guardian.
– Det borde inte finnas någon konkurrens mellan kriser. Men tyvärr ser vi att med allt som händer i världen, andra konflikter, andra humanitära kriser och andra saker som skapar rubriker, så är Sudan tyvärr, jag skulle inte ens kalla det bortglömt, det ignoreras, säger Kinzli.
– Jag tror att det är mest nyhetsflödet i allmänhet som gör att det blir svårt att fokusera på en grej, en kris. Och nu är det ju nya kriser hela tiden. Det är inte bara Sydsudan eller Sudan som glöms bort. Vi har många andra, säger Joel Andersson.
Ännu långt till fred
Den sudanesiska armén och RSF står ännu långt ifrån varandra när det gäller fred. Olika fredsansträngningar har hittills inte lett till någon vapenvila eftersom varken armén eller RSF har velat sätta sig vid förhandlingsboret.
Under tisdagen har utrikesministrar och representanter för närmare 20 länder och organisationer träffats i London för att diskutera läget i Sudan.
Endagskonferensen, där Storbritannien, Frankrike, Tyskland, EU och Afrikanska unionen står som värdar, har blygsamma ambitioner.
Det är inte ett försök att förhandla om fred, utan ett försök att lindra det som FN kallar världens värsta humanitära kris.
Varken den sudanesiska militären eller rivalen RSF har bjudits in.
– Vi kan helt enkelt inte titta bort, sa Storbritanniens utrikesminister David Lammy när han inledde samtalen och fördömde vad han kallade ”bristen på politisk vilja” att få slut på striderna.
– Vi måste övertyga de stridande parterna om att skydda civila, att släppa in hjälp i landet och att sätta freden först, sa Lammy, och tillade att det krävs ”tålmodig diplomati”.
De fortsatta striderna har ökat farhågorna för att spänningarna ska sprida sig över Sudans gränser och skapa ytterligare instabilitet i det fattiga Afrikas horn.
Enligt Joel Andersson från UNHCR är det bra att dylika konferenser ordnas.
– Ja, de här konferenserna hjälper alltid. Det blir mer uppmärksamhet på situationen och det är viktigt att lyfta fram att krisen i Sudan är världens största humanitära kris just nu och att den fortgår efter två år. Självklart tar det tid, men vi hoppas ju att det i slutändan ska leda till någon form av fred.