Valdeltagandet i söndagens välfärdsområdes- och kommunalval blev inte så illa som Kimmo Grönlund, professor i statskunskap vid Åbo Akademi, hade befarat.
– Det blev inte så katastrofalt lågt som jag hade fruktat. Men lågt är det, säger han.
Förra gången så här få röstade i ett kommunalval var för 70 år sedan, det vill säga i december 1945.
– Då hade vi just hade kommit ut ur andra världskriget. Det var en annorlunda kris då, säger Grönlund.
I söndagens kommunalval sjönk valdeltagandet medan det steg i välfärdsområdesvalet. Enligt Grönlund var det troligen fler som röstade i välfärdsområdesvalet på grund av att det ordnades i samband med kommunalvalet.
– Valdeltagandet i kommunalvalet sjönk ytterligare, kanske delvis på grund av det vanskliga med att rösta i två val, säger Grönlund.
”En norm att rösta i Sverige”
I Sverige ser läget betydligt bättre ut när det gäller valdeltagandet. I det senaste kommunal- och regionalvalet röstade över 80 procent.
– Det är få andra liberala demokratier som har lika högt valdeltagande, säger statsvetaren Maria Solevid vid Göteborgs universitet.
Orsaken till det höga valdeltagandet i de svenska lokala valen handlar om att de ordnas på samma dag som riksdagsvalet.
Den gemensamma valdagen infördes i Sverige år 1970 och den överväldigande majoriteten av väljarna röstar i alla tre val.
– Det finns en stark utbredd norm att det är viktigt att rösta. Det är också förhållandevis lätt att rösta i Sverige. Men många av de här aspekterna finns ju också i Finland, säger Solevid.
Varför få röstar i kommunalvalet
Valdeltagandet i kommunala val i Finland har varit lågt och sjunkande under längre tid.
– Utvecklingen är inte bra, säger Grönlund.
Det finns flera förklaringar till varför så få röstar i kommunala val. En orsak är att beslutsfattarna är mer eller mindre överens i kommunerna och att det saknas regering och opposition.
– I riksdagsval kan den som är missnöjd demonstrera det genom att rösta på en oppositionspartiskandidat och den som är nöjd rösta på en regeringspartiskandidat. Men den konstellationen finns inte på samma sätt i kommunalval.
– Visserligen såg vi ju hur oppositionspartierna gjorde bra ifrån sig i det här kommunal- och välfärdsområdesvalet. Men det var ju fel forum för att protestera mot regeringspolitiken, säger Grönlund.
En annan förklaring kan vara det att folk inte ser att det finns stora skillnader mellan partier när det gäller kommunalpolitiska frågor och därför saknas motivationen att gå till valurnorna.
– Det kan anses vara lite irrationellt att behöva ta ställning till vem som ska styra om man är relativt nöjd med det som sker i den egna kommunen.
Ytterligare en orsak är att de politiska partierna kan upplevas som elitistiska.
– Partierna har förlorat sin ställning som gräsrotsrörelser och fungerar mer som valpartier. De organiserar valkampanjer men förlorar kontakten till folket mellan valen, säger Grönlund.
Mindre att hålla reda på i Sverige
I Sverige behöver folk inte välja en enskild kandidat att rösta på utan man röstar mer enligt parti.
– Då har man helt enkelt mindre att hålla reda på som väljare, säger Åsa von Schoultz, professor i allmän statslära vid Helsingfors universitet.
– I Finland måste man alltid identifiera en person att lägga sin röst på. Ofta finns det också väldigt många kandidater uppställda vilket gör det svårare för den väljare som inte är speciellt politiskt intresserad, säger von Schoultz.
Maria Solevid tror att det svenska valdeltagandet skulle vara lägre i de lokala valen om det inte vore för den gemensamma valdagen.
– Jag är helt övertygad om att Sverige hade haft betydligt lägre valdeltagande i kommunal- och regionval om det hade varit en separat valdag för de två valen. Om det hade varit 50 procent vet jag inte. Jag hoppas att det hade varit högre. Men det hade sannolikt inte varit 80 i alla fall.