Vitsippan, Anemone nemorosa, är känd som morsdagsblomma i södra Finland. Om våren kommer tidigt kan vitsippan tyvärr ibland ha blommat ut till morsdagen som firas den andra söndagen i maj. Vitsippan slår ut i blom strax efter blåsippan. De första knopparna kan ses i slutet av april. Ännu i juni kan man finna blommande vitsippor.
I ett par veckors tid dras våra blickar till de stora, vitsippsmattorna som breder ut sig i lundar, lundartade skogar, på hagmarker och dikeskanter. Vitsippan trivs på fuktiga, näringsrika och skuggiga platser. Vitsippan är mycket vanlig i södra Finland. I Uleåborgs och Lapplands län är den sällsynt eller saknas helt. I landets norra delar är arten fridlyst.
Kännetecken:
Liksom blåsippan, tillhör vitsippan familjen Ranunkelväxter, men hör till släktet Anemone. Den är giftig.
Vitsippan är flerårig. Den stjärnlika, vita, eller rosaskiftande blomman sitter i allmänhet ensam på stjälkens topp. Vitsippan har ofta sex hylleblad, tre i en yttre krans och tre i en inre krans. Men hyllebladen kan vara upp till 10 stycken.
Vitsippans blommor är bara öppna om dagen och böjer sig ner och sluter sig till natten. Längre ner på stjälken finns tre flikiga stjälkblad på skaft. Efter blomningen utvecklas ett ensamt, långskaftat, treflikigt blad från jordstammen. Vitsippans frön sprids med myror som lockas av den oljerika delen av frukterna.
Källa: Natur och Miljö/Luonto-Liitto
Video: Kari Hautanen