En ny fiskelag träder i kraft vid årsskiftet. Många fritidsfiskare är nöjda eftersom fiskeavgifterna då sjunker och fiskevårdsavgiften och spöfiskeavgiften slås samman till en enda ny fiskevårdsavgift. I framtiden klarar man sig alltså med ett enda tillstånd. Däremot är många yrkesfiskare upprörda, speciellt på grund av ändrade minimimått eller fångstmått som de kallas i den nya lagen.
– Att höja gösens minimimått med fem centimeter på en gång är för mycket. Det leder till mycket mindre fångster, säger Mikael ”Micke” Lindholm, yrkesfiskare i Lovisa.
Gösens minimimått höjs
Enligt förordningen om fiske är gösens minimimått nu 37 centimeter. Det betyder att alla gösar som är 37 centimeter långa eller längre är okej att fånga och sälja.
Från och med årsskiftet höjs det här måttet till 40 centimeter och efter en tre års övergångsperiod är det 42 centimeter som gäller.
Mikael Lindholm skulle ha accepterat att måttet skulle ha höjts till 40 centimeter, för de gösar han fiskar är mellan 41 och 43 centimeter. Men 42 centimeter är för högt enligt honom.
Mindre fångst?
– Till en början minskar ju inte fångsten i och med övergångsperioden, men rädslan att den gör det efter övergångsperioden förstår jag, säger Malin Lönnroth, fiskeribiolog vid Centralförbundet för fiskerihushållning.
Med de höjda måtten vill man se till att fisken hinner leka och föröka sig så att det finns fisk att fiska i framtiden också.
Men att höja måtten är inte den rätta lösningen enligt fiskaren Mikael Lindholm. Han tycker man istället borde förbjuda alla fiskare att fiska på lekområden och på det sättet skydda fisken.
Regionala undantag möjliga
Lindholm tycker också att det är orättvist att det finns två olika minimimått för gösar. Finska viken har nämligen ett högre mått än Skårgårdshavet.
– Fiskeområdena borde ha möjligheten att påverka och bestämma vilka undre mått som gäller. Stammarna är olika stora i olika områden, det kan vara frågan om bara tiotals kilometer, men i olika fjärdar och vikar varierar storleken på gösar, säger Lindholm.
Till exempel kommer alltså i framtiden fiskare på ena sidan av Hangö udd att få fiska 40 centimeters gösar medan man på andra sidan får fiska 42 centimeters fiskar.
Fiskeribiolog Malin Lönnroth påpekar ändå att regionala undantag kommer att vara möjliga.
– Fiskeområden kan i framtiden ansöka om undantagstillstånd, det vill säga ett lägre eller högre fångstmått. Men det kommer att ta en stund innan allt kommer igång kring de här undantagen, säger Lönnroth.
Undantagen för yrkesfiskare finns inskrivna i lagens övergångsbestämmelser, så de träder i kraft genast vid årsskiftet. Sedan kommer NTM-centralerna att börja behandla ansökningar för områden som vill höja eller sänka på fångstmåtten.
"Lagen är kompromissernas kompromiss"
Arbetet med bearbetningen av den nya fiskelagen har pågått i sju år. Enligt Malin Lönnroth har Jord- och skogsbruksministeriet aldrig fått så många utlåtanden som när lagen och förordningen om fiske var på remiss.
– Det är inte lätta frågor. Fiske skapar alltid debatt och upprör känslor och vi kommer ännu länge att tala om den här nya fiskelagen. Det finns säkert inte en enda grupp som är helt nöjd med den nya lagen, den är kompromissernas kompromiss, säger Lönnroth.
– Det har varit mycket stridigheter mellan olika intressegrupper. Angående gösen vill vissa säkert att den ska vara en och en halv meter lång medan andra vill ha den som en mindre fisk. När det finns olika intressegrupper blir det tyvärr så här. Jag tycker inte att det är roligt. Det skulle vara mycket roligare om vi alla skulle komma överens med varandra, säger Mikael Lindholm.
”Sälarna och skarvarna är de största bovarna”
En sak som yrkesfiskaren Mikael Lindholm och fiskeribiologen Malin Lönnroth ändå är överens om är att den största utmaningen inte handlar om några mått, utan om att få bukt med sälar och skarvar.
– Sälarna äter upp och skrämmer bort stora fiskar och söndrar bragderna, och skarvarna äter upp all småfisk. Om de får föröka sig på det här sättet så har vi snart ingen fisk alls, säger Lindholm.
Malin Lönnroth är medveten om att den bakomliggande orsaken till yrkesfiskarnas missnöje handlar om den hårda konkurrensen om föda som råder i vattnen.
– Vi har en stor säl- och skarvstam som för tillfället äter av de här samma kommersiellt utnyttjade arterna. Nu lovas fiskare att om fem år får de större fångster, men förstås är man inte säker på det. Det finns andra än vi människor som äter av den här fisken. Det här är ett av de största problemen och vi borde absolut ta i det här hårdare.
Lönnroth påpekar att det redan har tillsatts en skarvarbetsgrupp som ska fundera på hur man kan begränsa skadorna som skarven orsakar. Säljakten har också blivit friare de senaste åren just för att sälstammen växer så otroligt mycket varje år.
Utmaningen är att fast man har en jaktkvot, även om den är blygsam, så får man inte ens den fylld för det är väldigt svårt att jaga säl, menar Lönnroth.
Om de får föröka sig på det här sättet så har vi snart ingen fisk alls.
Mikael Lindholm tycker inte att de befintliga åtgärderna räcker.
– Det är komiskt att samma personer som gnäller om att det ska finnas mera fisk, att det ska fiskas mindre och att minimimåtten ska höjas, samma personer är de som ska skydda sälarna och skarvarna. Jag vet att de säkert gör sitt bästa, men de förstår inte att det är sälarna och skarvarna som får hela miljön i obalans.
Enligt Lindholm hör sälen hemma i Östersjön och ska få finnas kvar, men på en rimlig nivå.
– Det ska finnas en gräns för när sälstammen är för stor, men skarven gör vi inte något med, säger Lindholm.
Här hittar du de nya fångsmåtten och reglerna för fisketillstånd som gäller från och med 1.1.2016.