Irritation, humörsvängningar, ångest. Vissa blir till och med aggressiva och har svårt att tygla sin ilska. PMS – premenstruellt syndrom – är bekant för de flesta kvinnor, men hur jobbiga besvären är varierar väldigt mycket från person till person. Svåra PMS-besvär är ändå inget man ska behöva uthärda bara för att man är kvinna; man ska söka hjälp och det finns hjälp att få, säger gynekologen Pauliina Tuomikoski.
Så gott som alla kvinnor har erfarenhet av PMS-besvär. Det kan vara att man till exempel känner sig irriterad, nedstämd och har ökat söt- eller saltsug. Besvären börjar oftast några dagar innan mensen börjar, och avtar rätt snabbt bara blödningen börjar. Om samma symtom kommer varje månad före mensen vet man att det rör sig om PMS. För vissa är besvären så allvarliga att de tär på både livskvalitet och relationer.
En och en halv vecka före mensen är jag som ett monster – riktigt starka humörssvängningar, stressad, elak och trött på allting.
Månatligt monster
– En och en halv vecka före mensen är jag som ett monster – riktigt starka humörssvängningar, stressad, elak och trött på allting. Jag blir jättearg för minsta lilla grej, och jag försöker hålla tillbaka men det går inte alltid, beskriver en av Radio Vegas lyssnare.
Enligt den här tvåbarnsmamman har PMS-symtomen blivit värre för varje förlossning. En annan lyssnare skriver att hon har så allvarliga PMS-besvär att hon varje månad tror att hon ska drabbas av en psykos eller allvarlig depression, tills hon inser att det bara är mensen som är på kommande.
– Jag upplever att man aldrig talar om PMS eller problem i samband med mens, utan att det ses som någonting kvinnor bara ska genomlida, skriver lyssnaren i ett brev till Radiodoktorn.
PMS är inte något kvinnor bara ska genomlida, absolut inte! Det finns hjälp att få och man ska söka hjälp.
Gynekologen Pauliina Tuomikoski möter många kvinnor med PMS i sitt jobb, och betonar att svåra PMS-besvär inte är något kvinnor ska behöva uthärda.
– I dagens läge är PMS inte något kvinnor bara ska genomlida, absolut inte! Det finns hjälp att få och man ska söka hjälp, slår Tuomikoski fast.
Hjälp finns att få
Tuomikoski räknar upp flera olika behandlingsmetoder mot PMS: p-piller, hormonspiral, hormonplåster. Dessutom får många hjälp av joga eller annan motion.
– P-piller är det allra vanligaste jag skriver ut, men de passar förstås inte alla. Idén är att man jämnar ut de hormonella fluktuationerna som PMS-symtomen högst antagligen hänger ihop med.
Under en normal menscykel går östrogenhalten upp i början, medan den börjar sjunka i mitten då istället gulkroppshormonnivån stiger. Om inte P-piller hjälper fungerar hormonspiralen eller hormonplåster på samma sätt.
Antidepressiva mot PMS
Ett annat, mindre känt alternativ är antidepressiva SSRI-mediciner, så kallade serotoninblockare. De används ändå på annat sätt än vid depression.
– För att behandla PMS räcker hälften av dosen, och det brukar räcka med att man tar SSRI-medicinerna bara de två sista veckorna av menscykeln PMS-symtomen börjar komma.
Enligt Tuomikoski brukar SSRI-medicinerna bita ganska bra på de psykiska symtomen, särskilt för kvinnor som inte kan äta p-piller. Effekten av SSRI-medicinerna kommer också snabbare än vid depressionsbehandling, och målet är att de ska börja verka direkt då man börjar ta dem.
Orsak okänd
Det finns ingen tydlig förklaring till att vissa får väldigt allvarliga PMS-symtom, medan andra nästan inte berörs alls. Enligt Pauliina Tuomikoski kan PMS-symtomen börja redan i tonåren när man får sin första mens, och av någon anledning blir de ofta värre med åren.
– Man vet inte riktigt vad det beror på. Det är inte något fel på hormonerna – östrogen- och progesteronnivåerna är helt normala. De här fluktuationerna blir kraftigare när man blir äldre, i 40-årsåldern och uppåt, så det kan vara en förklaring till att det blir värre med åren.