Hur skall vi får Fart på Finland? Den frågan ställde vi tidigare i höst på Svenska.yle.fi. En massa förslag strömmade in. Så här kommenterar Christer Lindholm, forskare i nationalekonomi vid Åbo akademi läsarnas förslag
- Det finns många som inte har ett begrepp om hur stora ekonomiska problem vi har. Många av förslagen skulle ha en mycket marginell betydelse. Man blir lite sifferblind när beloppen är så stora. När vi talar miljarbelopp så är det lätt att tappa greppet om vad det riktigt rör sig om för summor, säger Lindholm
- Partistödet dyker exempelvis ofta upp i debatten när det skall sparas. Men partistödet är mindre än en promille av statens utgifter. Så det har inte någon betydelse.
Förslag med glimt i ögat
- Så finns ju förslag som kanske inte är så allvarligt menade. Det finns de som föreslår att vi skall få Finland på fötter genom att legalisera cannabis. Det kan hända att våra problem inte skulle kännas så allvarliga efter det, men ekonomiskt skulle inte förändra speciellt mycket, skrattar Lindholm.
Hittade du något förslag som är värt att spinna vidare på?
- Absolut. Där fanns till exempel ett förslag med hela sju teser. Teserna var väl genomtänkta och väl formulerade. Där lyftes bland annat fram att vi är bra på att ta fram produkter men inte speciellt bra på att sälja dem.
Håller du med om det här?
- Mycket tyder på det. Vi är inte speciellt bra på att skapa varumärken. Nokia var det ett tag, men av det återstår ingenting.
Varför lyser finska varumärken med sin frånvaro?
- Det finns många orsaker. Vår exportindustri har väldigt stark slagsida mot industriella varor. Inom de branscherna har branding inte så stor betydelse. Det är närmast när det gäller konsumentvaror som branding spelar någon roll. En annan orsak är att Finland är ett väldigt ingenjörsbaserat land. Det är produkterna och produktionsprocesserna som är det viktiga, man vad gäller själva försäljningen så är mentaliteten den att en bra produkt säljer nog sig själv. Man har inte förstått hur viktigt det är att bygga upp ett starkt varumärke.
Ett uppfriskande förslag
Så ett förslag som enligt Christer Lindholm är uppfriskande och originellt. Många har föreslagit lönesänkningar. Men förmodligen så att man sänker grannens lön, men inte sin egen. Ett förslag var att lönesänkningarna skulle vara ett lån från de anställda till företaget. Om företaget trots allt väljer att säga upp folk så skulle lånet för de uppsagda omedelbart förfalla till betalning. Då skulle alltså företaget vara tvunget att betala tillbaka den här lönesänkningen. Och när det sedan sakteliga skulle börja gå bättre för företaget så skulle de anställda kompenseras för de lönesänkningar de gått med på. Det vill säga lånet skulle betalas tillbaka.
- Det här var ett intressant förslag av två orsaker, säger Lindholm. Det skulle tvinga företagen upp till bevis. Under årens lopp har vi haft en massa åtgärder som skulle ge nya arbetsplatser och nya investeringar men hittills har det gått tvärtom. Vi har bara sett mer och mer uppsägningar. Om lönekostnaderna har en så avgörande betydelse som regeringen påstår så kunde man säga: Okey, vi går med på en lönesänkning nu, men vi vill ha den tillbaka om ett antal år.
- Den andra orsaken är att folks konsumtion inte enbart styrs av vad vi förtjänar här och nu utan också av vad vi förväntas förtjäna i framtiden. Om folk skulle veta att den här lönesänkningen kommer tillbaka inom en överskådlig framtid så skulle det inte ha en så negativ effekt på konsumtionen.
Om folk skulle veta att lönesänkningen kommer tillbaka inom en överskådlig framtid så skulle det inte ha en så negativ effekt på konsumtionen.
Christer Lindholm
Är det möjligt att genomföra det här förslaget?
- Inte helt omöjligt, men juridiskt knepigt. Det skulle vara svårt, om inte omöjligt att tvinga folk att ge ett lån åt någon. Men som tanke är det intressant och man kunde kanske testa med frivilliga arrangemang.
Gynna småföretagarna
Ett återkommande tema är åtgärder för att gynna småskalig företagsverksamhet. Det är något som är värt att fundera på, menar Christer Lindholm.
Man borde höja gränsen för när du måste börja betala mervärdesskatt.
Christer Lindholm
- Hur kunde man till exempel gynna enpersonsföretag? Det här är en växande skara och man kan säga att de får det värsta av två världar. Du har inget pensionsskydd som en löntagare har, utan det måste du betala själv. Samtidigt har du om du jobbar ensam inte de fördelar som du kan tänkas ha som företagare.
Vad kunde man göra för att underlätta situationen?
- Man borde höja gränsen för när du måste börja betala mervärdesskatt. Den gränsen är väldigt låg i Finland. Det skulle inte bli en kostnad för staten att höja gränsen rejält. Trots att fler skulle bli befriade från mervärdesskatt så skulle det ha en så stor stimulerande effekt att skattebortfallet skulle kompenseras. I Storbritannien är exempelvis gränsen tio gånger högre.
Lindholms recept
- Det viktigaste nu är att vi kommer uppåt i värdekedjan. Problemet är att vi fortfarande producerar och exporterar produkter med lågt förädlingsvärde. Förädlingsvärdet är skillnaden mellan priset du får för den färdiga produkten och det som du betalar för råvaror och energi. Ur förädlingsvärdet betalar du med andra ord både vinster och löner. Om vi skall kunna konkurrera internationellt och bibehålla en hyfsad lönenivå så måste vi ha ett högt förädlingsvärde. Men det är rätt lite som regeringen kan göra åt den saken men den ekonomiska politikens hjälp.
Vad kan regeringen göra?
- En viktig faktor för att höja förädlingsvärdet har att göra med att bygga upp starka varumärken. Man kunde genom skatteincitament stimulera varumärkesbyggande investeringar. Vi har fortfarande en stark fokus på skorstensindustrin. Men viktigare skulle vara att bygga upp nya starka varumärken.
- Att höja förädlingsvärdet hänger i sista hand på hur mycket kunderna är beredda att betala för din produkt. Och har du ett starkt varumärke så är kunden i regel villig att betala lite mer.
Men klart är att vad gäller varumärken så är det lite som man kan göra med den ekonomiska politiken, utan det huvudsakliga arbetet skall nog ske i företagen.
Att skära i utbildningen är att skjuta sig i foten
- Ta nu för guds skull tillbaka de våldsamma nedskärningarna som är planerade inom utbildningen. En förutsättning för att vi skall komma uppåt i värdekedjan är att vi har en välutbildad arbetskraft på alla nivåer. Att vi har folk som kan ta fram nya innovationer.
- Man snackar om höjd produktivitet, men samtidigt skär ner på den enskilda faktor som kanske mest påverkar produktiviteten, nämligen vår utbildningen. Vi kommer inte uppåt i värdekedjan med en lågutbildad arbetskraft och vi kommer inte heller uppåt utan den grundforskning som görs vid våra universitet.
Läsarnas förslag hittar du här.