Kabblekan eller kalvlekan, Caltha palustris, förekommer i hela vårt land. Kabblekan är en allmän, flerårig ranunkelväxt. I södra Finland börjar kabblekan blomma i början av maj, i Lappland i början av juni. Kabblekan är giftig och vissnar snabbt i vas, så det lönar sig att beundra den på dess naturliga växtplats.
Kännetecken:
Kabblekan är en tämligen stor växt 15-50 cm hög . Den är lätt att känna igen i ett ännu vårgrått landskap. Kabblekan växer i tuvor vid kärr, bäckar eller i diken och på andra fuktiga ställen.. Bladen är glansigt mörkgröna och läderaktiga. Bladen har grova stjälkar, är hjärt-, eller njurformade och naggade i kanten och blommorna är gula, skållika, med fem kronblad. Trots att kabblekan är giftig lär dess blomknoppar förr ha använts som kapris, inlagda med ättika och salt.
Vad betyder namnet kabbleka?
Kjell Furuset som är biolog och växtnamnsforskare presenterar i Svensk botanisk tidskrift en nytolkning av vad som gett kabblekan sitt namn. han härleder namnet till danskan och anser att det betyder kappblomma efter blommans kapp- eller kåpliknande blad. Svenska forskare har oftast ansett att namnet hör ihop med de tjocka stjälkarna
eller de runda blomknopparna. Kabbe = kubbe, träkloss eller klump. Formen kalvleka är enligt Furuset en omtolkning av namnet. Kalvarna brukar leka om våren när de släpps ut på bete. Det sker ungefär samtidigt som kabblekan står i blom.
Källa: Natur och Miljö/Luonto-Liitto
Foto: Gun-Britt Väänänen
SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 106:5 (2012)
Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)