Utvecklingen på västra Balkan är det största orosmomentet i flyktingrörelsens Europa bedömer Astrid Thors, OSSE:s högkommissionär för frågor om nationella minoriteter. I värsta fall kan den pågående politiska krisen i Makedonien eskalera till en etnisk konflikt.
Med tanke på minoritetsfrågor följer Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, speciellt noga med läget på västra Balkan i Turkiets närområden.
– Spänningarna har blivit mindre på västra Balkan men de finns nog under ytan. Man kan se att statsledarna är oroliga för att Balkan ska bli EU:s bakgård, ett förvaringsställe för flyktingar. Samtidigt är det flera val på kommande i regionen. Det är kanske det största orosmomentet vi följer med, säger Thors.
Vad är det konkret ni tittar på?
– Hur våldet eskalerar och vilka incidenter som inträffar. Det pågår en politisk kris i Makedonien som kan utvecklas till en etnisk kris om den inte löses.
Thors ska slå larm innan konflikter blossar upp
I högkomissionärens mandat ingår det att kunna utfärda en tidig varning om att en situation håller på att eskalera till en konflikt.
Sedan 1992, då OSSE:s första högkommissionär för nationella minoriteter tillträdde, har det bara utfärdats två tidiga varningar.
Den ena gällde flyktingsituationen i Kosovo 1999 då kosovaner flydde till grannländerna, bland annat Makedonien där befolkningen ökade med 10 procent vilket ansågs var en risk för stabiliteten.
Några år senare, år 2001, blossade en väpnad konflikt upp mellan den makedonsk-albanska minoritetens gerilla och makedonsk-slavisk militär.
Enligt Thors är det ur den synvinkeln som OSSE nu följer med situationen på Balkan. Frågan är om situationen vid millennieskiftet håller på att upprepa sig.
– Det har också varit oroligt i Kosovo under fjolåret, så det är många saker att följa med.
Ingen orsak att ändra internationella avtal
Thors, som tidigare varit integrationsminister, tycker inte att flyktingdiskussionen i Finland knappt kan liknas vid en debatt.
– Det är olika personer som upprepar sina tillspetsade, inte alltid faktabaserade, påståenden. Ju mer tillspetsat det blir desto svårare är det att lyckas med en integration, säger Thors.
I samband med riksmötets öppning sade president Sauli Niinistö i sitt tal att någon måste erkänna att Finland inte kan uppfylla sina förpliktelser i alla internationella avtal.
Niinistös tal fick kritik av både politiska motståndare och rättslärda. Presidenten har i efterhand preciserat sitt uttalande men han håller fast vid att både Dublin- och Schengenavtalen gjorts upp då ingen visste någonting om hur världen skull se ut i dag.
Thors håller inte med Niinistös syn på de internationella avtalen.
– Jag tror faktiskt att de internationella avtalen är tänkta också för svåra situationer.
Thors menar istället att tolkningen av avtalen i praktiken skärpts på senare tid.
– Det var enklare att söka asyl tidigare men nu måste man ta sig till gränsen och riskera sitt liv för att ens ha en teoretisk möjlighet att få asyl i något av EU-länderna.
– Det som bekymrar mig är att det finns väldigt många principbeslut inom EU. Men medlemsländerna lyckas inte förverkliga det man kommit överens om.
Astrid Thors intervjuades av Peik Österholm i Yle Nyheter klockan 8 i Radio Vega