Vi beger oss till Hitis med Öivind Nyquist 1968. Avfolkningen är ett faktum och det lönar sig inte längre att trålfiska. Ligger framtiden i turistnäringen?
Redan på bronsåldern bodde folk på Hitis. På 1200-talet var Rosala viktig för den gamla vikingafarleden österut.
Skärgårdskommunen Hitis består av 1600 öar, bland dem Hitis med kyrkbyn, Rosala, Högsåra, Vänö och Bengtskär. Man har ingen fast förbindelse till fastlandet.
Befolkningen på Hitis lever i en splittrad och karg miljö. Elektricitet och postbåt finns, men den egna motorbåten är den bästa. Också bussförbindelserna är oregelbundna.
Kasnäsvägen blev färdig 1965. Postbåten m/s Hitis tar passagerare och frakt till Hitis. Hitis ska vara ett menföresfartyg, men det lyckas inte alltid. Båten ligger ofta på varv för översyn. Den trafikerar mellan Kasnäs, Rosala, Hitis och Högsåra.
Sjöfarten är uråldrig i Hitis. Stora skepp från Bottenhavet till Kotka åker förbi Jungfrusund. Vintertid är de stora fartygen irriterande, eftersom de gör att man inte kan ha isvägar till fastlandet
Redaktören besöker Bengtskärs fyr. Fyrtornet skadades under striderna vid Bengtskär, men en stor flotta av trålare har kunnat lita på fyrvaktarnas hjälp. Nu skall fyren automatiseras.
Böcklingen ger levebröd, men man lever sparsamt
Framför allt är Hitis en fiskarkommun, hälften av Hitis invånare är yrkesfiskare eller fiskarbönder, en fjärdedel är jordbrukare och resten jobbar inom service.
Mest fiskar man strömming med trålare. 1955 började man med trålfiske på Hitis, 1960 fanns det 11 trålare. Det kan dock vara svårt att ta sig in med trålare.
I Böle by på Rosalalandet är det traditionella strömmingsfisket vanligt. Vi följer med Uno Wennerström som lägger ut sina strömmingsskötar. Om det är hårt väder kan det vara knepigt, i synnerhet på vårar och höstar. Ofta övernattar fiskarna på Klåvaskär.
Uno Wennerström röker strömmingen till delikat böckling. Meditativt följer vi med rökningen och förpackningen av böckling. Fiskarna får dock inte så mycket för sina böcklingar, mellanhänderna tar åt sig. Också sportfiskarna ställer till med problem, menar Uno Wennerström. För stadsmänniskan verkar det vara viktigast att komma snabbt framåt, men man borde köra försiktigt.
Jordbruket är ingen huvudnäring i Hitis, jorden är inte näringsrik.
Ungdomarna flyttar från Hitis
Det finns inte mellanskola i Hitis, endast i Dalsbruk. De besvärliga kommunikationerna gör att de flesta bara går folkskolan. Också många folkskolor har dragits in. Och t.ex. Örö har bara finsk skola.
Hitis genomgår en avfolkning pga de dåliga möjligheterna till utkomst. Medelåldern ökar på öarna. Ungdomen flyttar bort, ofta till Åland och Sverige pga dålig finska. Och det finns inget att göra för ungdomarna. En ungdomsförening är svår att upprätthålla på vintern.
Satsa på turisterna?
Den gamla träkyrkan i Hitis är från 1600-talet. Vi får delta på ett bröllop mellan en Vänöflicka och en Rosalapojke.
För den bofasta befolkningen finns viktig social service att få; post och bank, samt sjukvård i Dalsbruk.
Men till Hitis kommer många sommargäster. Den fasta befolkningen borde kunna utnyttja turisterna. På Hitis bor cirka 700 personer vintertid, på sommaren ökar folkmängden till tusentals. I maj månad ska alla sommargäster ha sina båtar klara och i sjön. Sommargästerna kommer hit för att koppla av.
Hur ser framtiden ut? Hur skall det bli när Hitis slås samman med Dragsfjärd? Då kommer industrier, med Dalsbruk. Hitis har en gång varit en del av Kimito, nu sluts cirkeln.