De sex största arbetspensionsbolagen har placeringar via skatteparadis för drygt 40 miljarder euro. Det visar en utredning som Yle har gjort. De populäraste målen är Caymanöarna och Irland. Pensionspengarna upprätthåller skatteparadisen, men det är samtidigt svårt att undvika att använda dem, skriver ekonomijournalist Jyri Hänninen.
Statsminister Juha Sipilä (C) var sur förra veckan då en Ylejournalist ville ha en kommentar om den skatteplanering som elnätsbolaget Caruna har sysslat med.
- Allt som allt kunde man säga om de arrangemang som strävar till att undgå skatt, att egoismen i Finland har uppnått ett sjukt stadium, sade Sipilä.
Yle har tidigare berättat att bland Carunas ägare finns också Statens pensionsfonds holdingbolag i Luxemburg.
Nyheten ledde till en liten katt-och-råtta-lek där politikerna letade efter skyldiga. Sipilä uppmanade att fråga av SDP:s ordförande Antti Rinne.
Rinne var finansminister i slutet av den förra valperioden och han ansvarade också för Statens pensionsfond. Rinne påpekade att pensionsfonden fattar sina egna placeringsbeslut. Det är inte ministerns uppgift att säga vart pensionsmedlen ska placeras.
Hela bråket verkar ändå ganska bagatellartat, om man jämför med den totala mängd pensionsplaceringar som finns i skatteparadisen. Statens pensionsfond har placerat några tiotals miljoner euro i Caruna, en summa som i det närmaste är ett avrundningsfel när det gäller pensionspengar.
Placeringen träffade ändå en öm punkt. Pensionsfonden var med om att underlätta skatteplanering. Men det är inget nytt.
Paradisturism med pensionsmedel
Enligt en utredning som Yle gjort hade de sex största pensionsförsäkrarna placeringar via skatteparadis till en summa som överstiger 40 miljarder euro i slutet av år 2014.
Största delen var placeringar i olika fonder. Med fanns också direkta placeringar i skatteparadisbolag.
Diskussionen om att placera pensionsmedel via skatteparadis är inte ny. Medborgarorganisationen Finnwatch utredde frågan 2014 och kom fram till att placeringarna i skatteparadis var 37 miljarder euro.
Standardsvaret från pensionsbolagens direktörer har varit: skatteparadis kan inte undvikas, om man ska syssla med internationell placeringsverksamhet. Det här stämmer åtminstone delvis.
Enligt Timo Rothovius, professor i redovisning och finansiering vid Vasa universitet, kan skatteparadis undvikas och det skulle inte innebära att avkastningen rasar.
Klart är att pensionsmedel i skatteparadis inte är helt oproblematiskt.
Arbetspensionsbolagen placerar våra pengar i kapital-, hedge-, ränte-, och andra fonder. De flesta fonder hittar man i skatteparadis. Särskilt kapitalfonderna är mästare på skatteplanering.
Det här har man erfarenhet av också i Finland, då företag som ägs av kapitalfonder har lyckats undvika samfundsskatt genom att trixa med interna lån inom koncernen.
Samma lurendrejeri pågår överallt i världen. Enligt det amerikanska analysbolaget Tower Watson hade världens 300 största pensionsfonder medel för över 13 000 000 miljarder år 2013. Summan för tankarna till Joakim von Anka-pengar. Det är svårt att greppa och förstå.
Pengarna är huvudsakligen – kanske upp till hälften – i placeringar som roteras via skatteparadis. Pensionsmedlen ligger inte under en palm i ett paradis, utan är placerade för att via avkastningen öka våra gemensamma pensionskassor. Men inte utan tråkiga biverkningar.
Pli på skatteparadisen?
I medeltal 25 procent av de sex största pensionsbolagens medel söker mera avkastning via skatteparadis. När det gäller fondplaceringar är förhållandet ännu större.
Borde de finländska pensionsbolagen dra bort sina medel från skatteparadisfonderna? Skulle det hela bli mera rent på något sätt?
Tyvärr inte. Trots att pensionsmedlen med finländska mått är betydande, skulle hotet om att dra bort dem inte påverka den globala ekonomin, fondförvaltare, banker och andra aktörer på något sätt.
Till globala problem måste man också hitta globala lösningar. Inom EU finns redan tecken på ny inställning då informationsutbytet med olika skatteparadis utvidgas. Kommissionen har dessutom ingripit i i de skatteförmåner som t.ex. Luxemburg har gett.
Arbetspensionsjättarnas bossar har ett stort ekonomisk inflytande, eftersom de sitter på en enorm placeringsförmögenhet. Hittills har de ändå talat om skatteparadis enbart i tvingande situationer.
Om de europeiska ländernas pensionsjättar skulle ta upp frågan tillsammans skulle fondförvaltare och finansvärldens toppar vara tvungna att lyssna på ett helt annat sätt.
- Om alla pensionsplacerare skulle flytta sina pengar från skatteparadisen, så skulle bruket av skatteparadis rasa totalt. Samma avkastning kunde man hitta utanför skatteparadisen. Men det räcker nödvändigtvis inte att enbart de finländska pensionsbolagen skulle göra så här. Om också stora amerikanska pensionsbolag skulle vara med, skulle effekten vara betydande, säger professor Rothovius.
Fallet Caruna är bara ett av tusen
Inom EU har man som en följd av den ekonomiska krisen på allvar vaknat till problem med skatteplanering och skattesmitning. EU-kommissionen har uppskattat att medlemsländerna förlorar årligen skatteintäkter på närmare 1 000 miljarder euro på grund av skatteplanering och skattesmitning. Vi är igen i Joakim von Ankas värld.
Arbetspensionsbolagen är i de flesta länder – Finland medräknat – befriade från inkomstskatt. Det här lyfter arbetspensionsbolagens chefer fram då man frågar om skatteparadisen. Arbetspensionsbolagen är ändå indirekt med och hjälper många andra att undvika skatt.
Pensionspengar placeras ofta i fonder som har tiotals, kanske hundratals andra placerare. I placeringspoolerna finns många sådana placerare som inte är intresserade av ifall moster Agnes får sin pension också under nästa sekel. De funderar på så stora avkastningar som möjligt och så låga skatter som möjligt.
Användningen av skatteparadis motiveras också med att de erbjuder en bra juridisk struktur då placeringarna samlas till ett ställe. Placerarna vill undvika en situation där deras pengar beskattas två gånger. Men i stället för dubbelbeskattning, kan det gå så, att inga skatter alls eller väldigt lite skatter betalas.
Förutom beskattning av avkastningen på placeringar borde man också granska skatteunderskott som placeringarna förorsakar i målländerna. Berättelsen om Caruna är en av tusen liknande.
Jyri Hänninen
ekonomijournalist, Yle
Översättning: Caj Rönning