Aerobiologiska enheten vid Åbo universitet har utvecklat en mobilapplikation som gör det lättare för björkpollenallergiker att följa med de lokala pollenhalterna i luften.
Applikationen http://app.norkko.fi/ är utvecklad i samarbete med Meteorologiska institutet och den ger uppgifter över luftens pollenmängder med några timmars noggrannhet. Den ger samtidigt också en prognos för följande dag.
Applikationen tar i beaktande till exempel pollenpartiklarnas rörelser och regnets inverkan på pollenhalterna i luften.
I år ger applikationen endast uppgifter för björkpollenmängder, men nästa år kommer fler växtarter att ingå. En aktuell pollenrapport för övriga blommande arter hittar du här.
Effektivare behandlingsmetoder i framtiden?
Vid Åbo Akademi framskrider forskningen inom hyposensibilisering för personer som lider av pollenallergi. Den här behandlingsmetoden innebär att pollenallergiker utsätts för små mängder allergener i syfte att öka kroppens tolerans mot det allergiframkallande ämnet.
Fördelen med hyposensibiliseringsbehandlingar är att cirka hälften av dem som behandlas är symptomfria efter avslutad behandling och inte behöver ta någon annan medicin. Effekten sägs hålla i tio år, men det finns också de som förblir symptomfria livet ut.
I dag innebär hyposensibiliseringsbehandlingen för en pollenallergiker att personen får ett femtiotal injektioner under tre till fyra år. Men för några år sedan utvecklade forskare vid Åbo Akademi och Åbo universitet en molekyl som gör att man kan förkorta tiden för hyposensibilisering och markant minska antalet injektioner och allergener som man måste ge.
Behandlingstiden mer än halveras
- Om hyposensibilisering i dag kan ta två till tre år, så strävar vi efter att kunna göra det på kanske tre-fyra månader eller ett halvt år med ett betydligt mindre antal injektioner, berättar Reko Leino, professor i organisk kemi vid Åbo Akademi.
- Förutom att livet blir lättare för den som genomgår behandlingen, så innebär det också att det finns mer tid och pengar att behandla fler patienter om det räcker med tre injektioner, tillägger överläkare Johannes Savolainen vid Åbo universitetscentralsjukhus och professor i allergologi, som tillsammans med Leino leder forskningsprojektet.
I dagsläget har man fört forskningen så långt som man kan med universitetets resurser och finansiering från staten och TEKES, berättar Leino.
- Molekylen har nu testats i en kronisk astmamodell, där den visats sig vara synnerligen effektiv. Nu skulle det gälla att hitta en partner som vill licensiera teknologin och fortsätta med utförligare kliniska försök. Det andra alternativet skulle vara att starta ett företag i Åbo som skulle göra det, men det kräver stora investeringar från riskinvesterare.
Men forskargruppen är hoppfull. Det finns intresse för gruppens arbete. Om arbetet framskrider enligt planerna, kunde den nya behandlingsmetoden tas i bruk redan om fem år.