I Uleåborg är kunskaper i svenska trumf på hand. I staden finns det bara några hundra personer som har svenska som modersmål, men i företagsvärlden är skandinaviska språk hårdvaluta.
Det finns ett sug efter arbetskraft och goda möjligheter för företag som vill etablera sig på andra sidan gränsen tack vare stora byggprojekt på gruvorter i norra Sverige och Norges förhållandevis goda ekonomi.
I Norge finns för tillfället närmare 15 000 lediga jobb enligt norska arbetsförmedlingen Nav.no. De flesta lediga jobben finns inom hälsovård, ekonomiförvaltning, handel, industri och inom byggnadssektorn.
Bristen på arbetskraft i Norge gör också att en del norska företag väljer att etablera sig i Finland där det finns högt utbildad arbetskraft. Det säger Maja Terning som arbetar vid Business Oulu, stadens byrå för att främja handeln i de arktiska områdena.
Tyvärr är det många finländare som inte kan svenska och det kan vara ett problem.
- Språket är viktigt. I byggbranschen och servicebranschen vill de helst göra affärer på svenska eller norska.
- De som har gjort business i Norge eller Sverige under en längre tid har lärt sig språket. Också de som kommer från Uleåborg och Lappland.
Uleåborgs stad satsar mycket på att stärka det nordiska samarbetet och har också investerat i ett flygbolag som flera gånger i veckan flyger mellan Uleåborg, Luleå och Tromsö.
Terning, som själv är hemma från Norge, ordnar bland annat företagsbesök och försöker ge goda råd för hur man bäst gör affärer med norrmän. Det gäller att ta det lite försiktigt och inte köra på som en ångvält.
- Några finländare går väldigt hårt in för att sälja och hör inte på kunden. Norrmän vill lära känna dig innan de gör business med dig.
Sverige inte så långt borta
Antti Rannisto med familjeföretaget Teri Maali utreder möjligheterna att jobba i Sverige.
- Vi var i Luleå på ett möte med några byggnadsföretag. Svenskar vill veta hurdana företag som kommer dit. Det tar en stund innan vi får besked därifrån, säger Rannisto.
Kontakten har etablerats via Business Oulu och Rannisto verkar ännu lite osäker på om det leder till beställningar.
Rannisto säger att marknaden i Sverige är intressant eftersom det byggs mycket och företagen får mera betalt.
- Uleåborg är ett tufft område inom byggbranschen. Det finns jättemycket yrkeskunniga och bra företag här så det här är en utmanande marknad.
Och norra Sverige känns inte så långt borta för ett företag som också annars reser runt omkring i Finland.
Nordens hus hjälper med svenskan
I en före detta affärslokal i centrum av Uleåborg finns Nordens hus, som snart inleder sin verksamhet. Nordens hus ska bland annat ordna språkkurser, hjälpa till med översättningar och ge information om Norden.
Behovet av den här sortens tjänster är uppenbar, säger Sampo Backman, rektor för Svenska privatskolan. Parallellt med skolarbetet har skolans personal också agerat kontaktbyrå i olika frågor med svenska förtecken.
- Trenden började redan för fem sex år sedan. Man behöver kanske någon svenskspråkig inom en viss bransch eller med vissa färdigheter, de vänder sig till skolan om de inte har lyckats hitta någon via arbets- och näringsbyrån.
- Det kan också handla om någon elevs förälder som skulle behöva arbete, de undrar om man på något sätt kunde koppla ihop dem med något företag. Vi gör vårt bästa så långt vi hinner och orkar.
Anders Wentin, verksamhetsledare för Svenska kulturens vänner som äger fastigheterna i det svenska kvarteret, har bland annat ställt upp som tolk några gånger.
- En gång var vi och installerade en solpanel på en större lyxjakt i Luleå. Kunden och försäljaren var mycket nöjda, säger Wentin.
Meningen är att fånga upp det här behovet och kunna erbjuda den hjälp som behövs på ett mera organiserat sätt. Just nu väljs en verksamhetsledare som ska starta upp verksamheten och utveckla den enligt de behov som finns.
Att Nordens hus finns just i anslutning till skolan och daghemmet känns naturligt, eftersom det är här nätverken finns. Skolan har tät kontakt med cirka 600 föräldrar, det finns en mängd forna elever och då det varje år kommer nya barn till skolan blir kontaktnätet större hela tiden.
Också Luckan öppnar här och ska koordinera informationen om det svenska kulturutbudet.
Språkkunskaper betyder bättre möjligheter att få jobb
Svenskläraren Tiina Fredriksson vid Laanilan lukio försöker hitta på olika knep för att göra gymnasieeleverna mera intresserade av att lära sig svenska. I Uleåborg är det många som inte alls kommer i kontakt med svenskspråkiga.
- Jag har börjat samarbeta med Svenska privatskolan och bjudit in unga ”ambassadörer” som berättar om finlandssvenska traditioner och om kulturen. Vi har också gjort utflykter och gått på bio och teater.
Fredriksson anser att det är viktigt att visa för eleverna att det finns en levande svenskspråkig kultur i Uleåborg, också om det bara är några hundra människor som har svenska som modersmål.
Hon försöker också göra det klart för eleverna att språkkunskaperna kan avgöra hur bra man klarar sig i arbetslivet.
- Jag berättar för dem att var fjärde ung person här går utan jobb och att jag inte vill se dem göra det. Jag hoppas de satsar på svenskan så mycket att de kan få jobb i norra Sverige eller norra Norge.
För att försäkra sig om att eleverna förstår hur stor nytta man kan ha av språket har Fredriksson gjort en film där Uleåborgs stadsdirektör och anställda vid bygg- och planeringsbolag får berätta varför de tycker att det lönar sig att lära sig svenska.
- De lyssnar nog om det inte bara är jag som säger det här, säger Fredriksson.
Hon tittade nyligen på filmen med 28 studerande och frågade sedan hur många som kunde tänka sig att åka till Sverige eller Norge för ett eller två år.
- 18 svarade att ja, det kan jag tänka mig att göra. Jag blev lite positivt överraskad, jag trodde inte de skulle vara så många.
Fredriksson säger att människor småningom börjar inse att karriärmöjligheterna blir betydligt flera om man väljer att lära sig svenska. Också elevernas föräldrar kommenterar ibland hur bra det är att ungdomarna får tillräckligt med information om det.
Många tvekar att åka iväg
Trots de goda jobbmöjligheterna i väst är det många som tvekar att åka iväg och lämna Finland.
Johanna Kamunen jobbar vid Uleåborgs stads sysselsättningsbyrå med ansvar för arbetskraftens rörlighet. Hon är förvånad över att studerande gärna åker på utbyte, medan det verkar vara betydligt svårare att flytta utomlands för att jobba.
- En del tror kanske att de lämnar Finland för alltid, men jag säger till dem att de nog får komma hem efter några år, skrattar Kamunen.
Hon menar att jobb utomlands ger både erfarenheter och språkkunskaper. De gör det betydligt lättare att få ett bra jobb på hemorten än om man stannar hemma utan jobb.
Också Kamunen säger att bristen på kunskaper i svenska och norska är en av de största utmaningarna när finländare ska hitta jobb i Sverige eller Norge. Finländare anses vara duktiga arbetstagare med god utbildning, och språkkunskaperna kunde vara vårt trumfkort.
- Det är inte längre som förr i tiden när man bara åkte över till Sverige för att få jobb. Nu finns det också andra än finländare som är ute efter jobben, konstaterar Kamunen.
Av egen erfarenhet vet hon också att det gick bra att få jobb utan att kunna norska. Men när hon lärde sig språket fick hon genast intressantare arbetsuppgifter.