När Lillemor Asplund-Haapasari var yngre brukade hennes ätstörning eskalera under våren eftersom bikinisäsongen närmade sig. Idag är hon frisk och bloggar om sina upplevelser, men undrar som normalviktigt vem som har rätt att ha ångest över sin kropp.
För många betyder varmare väder och sol att sommaren med picknickar i parker och strandhäng närmar sig. För Lillemor Asplund-Haapasari innebar varmare väder under flera års tid däremot att hennes ätstörning blev allt allvarligare.
- Den ätstörning jag hade gällde inte bara under sommaren. Men ångesten brukade eskalera under våren och sommaren när det blev dags att klä av sig och gå i bikini på stranden, säger hon.
Ångesten tog sig uttryck på flera sätt. Lillemor kände bland annat ett behov av att träna mer och äta mindre än under resten av året. När vädret blev varmt nog för att steka sig på stranden var hon noggrann med vilka stränder hon besökte.
- Jag gillar att ligga ute i solen men sökte mig till ställen där jag kände mig trygg och inte uttittad. Jag trodde att alla kommer att se på mig och tänka hur ful jag är och ”hon inte kan gå omkring på stranden i bikini, hon duger ju inte”. Ingen skulle så klart ha sett konstigt på mig, men jag föreställde mig det.
Det ska väl inte krävas att en kvinna har varit gravid för att hon ska gilla sig själv?
Lillemor Asplund-Haapasaari
Alla ska få tala om kroppen
Idag har Lillemor kommit över sin kroppsångest och bloggar öppet om tiden då hon mådde dåligt. Samtidigt har hon läst inlägg på andra bloggar där skribenter frågar sig om personer med normativa kroppar egentligen har rätt att skriva om sin kroppsångest eftersom ångesten är ogrundad.
Lillemor, som själv har en normativ kropp, kan delvis förstå tanken.
- Jag kan förstå att det är provocerande och att någon tänker jaha, nu trippar hon till Radio X3M på sina små, nätta ben och ska tala om bikiniångest. Men på samma gång blir jag ledsen för det är att förminska en människas känslor och att förminska att någon har haft väldigt svåra ätstörningar och levt i det helvetet.
Lillemor påpekar att kroppsångest inte hänger ihop med en persons kropp, utan med det som finns mellan öronen.
Uttjatat ämne
Egentligen skulle Lillemor helst låta bli att prata om kvinnokroppar. När Radio X3M ringde upp för en intervju tvekade hon ett tag.
- Vi kanske vi gör det till ett mer laddat ämnet genom att prata om det? Jag ställde upp på intervjun för att jag mått så dåligt som jag gjort. Jag tänker att jag kanske hjälpa någon som inte mår bra.
Hon uppmuntrar de som mår dåligt att börja med att avfölja träningskonton på olika sociala medier. Lillemor följde själv många liknande konton och berättar att det till slut förvrängde hennes uppfattning om vad en normal kropp är.
Idag har Lillemor försonats med sitt utseende. Dock krävdes det tre barn och Lillemor säger att graviditeterna delvis fungerar som en ursäkt för att inte behöva en perfekt kropp.
- Jag kan bära mina bristningar med stolthet. Men de som inte har barn då och ändå har bristningar? Får inte de vara stolta över sin kropp? Det ska väl inte krävas att en kvinna har varit gravid för att hon ska gilla sig själv?