För hundra år sedan jobbade nästan 1 000 personer på Billnäs bruk. Matias Kaihovirtas prisbelönta doktorsavhandling om Billnäs bruk heter Oroliga inför framtiden. Titeln är lika aktuell i dag i och med färska uppsägningar.
Över hundra personer måste sluta sitt jobb i Fiskars fabrik i Billnäs. Filosofie doktor Matias Kaihovirta ser tydliga kopplingar mellan nutid och dåtid.
- Redan för hundra år sedan påverkade de globala marknaderna efterfrågan på arbetskraft på bruket. Då var det också massuppsägningar. Oron för framtiden fanns även då, säger Matias Kaihovirta som doktorerat om Billnäs bruk vid Åbo Akademi.
Kaihovirta tror att det fortsättningsvis finns en tanke om bolagets ansvar och rättvisa, något som hänger kvar från tiderna med brukspatronen.
- När man är anställd vill man att någon tar hand om en och att någon har ett ansvar för ens liv. Jag kan tänka mig att det lätt uppstår upproriska känslor, säger Karisbon Kaihovirta.
Billnäs tjänade på världskriget
Kaihovirta har forskat i Billnäs bruk under tidigt 1900-tal då den moderna industrialiseringen intensifierades. Billnäs bruk med traditioner och anor sedan år 1641 utvecklades i snabb takt fram till första världskriget.
- Det jobbade högst 60 personer på bruket kring 1880-talet. På tio år förändrades det. Då jobbade flera hundra på bruket, säger Matias Kaihovirta som bodde i Billnäs när han skrev sin doktorsavhandling.
Man ansåg att främlingar kom till lokalsamhället och tog jobb av ortsborna.
Under första världskriget upplevde Billnäs bruk sin storhetstid.
- Billnäs var kopplad till krigsindustrin. År 1915 jobbade nästan 1 000 personer på bruket.
Finskspråkiga främlingar tog jobb
Den snabba utvecklingen påverkade den lilla bygden i Västnyland. Ortsborna räckte inte till och bruksbolaget importerade arbetskraft från hela Finland.
- Tyskar och svenskar har jobbat i Billnäs och i Västnyland, men kring 1900-talet hämtade man arbetskraft från finskspråkiga trakter, säger Kaihovirta och påpekar att språkfrågan var mycket politisk.
Kaihovirta beskriver stämningen på bruket som explosiv.
- Det var knappt om livsmedel och de svenskspråkiga arbetarna gjorde de finskspråkiga skyldiga till kristiderna. Man ansåg att främlingar kom till lokalsamhället och tog jobb av ortsborna, säger Kaihovirta.
Kaihovirta har läst att företagaren Olli Muurainen jämför sig själv med inflyttare i slutet av 1800-talet
- Han har skämtat om att han också sågs som en finskspråkig främling från Savolax.
De finlandssvenska bruksarbetarna klängde sig fast vid traditioner då bruket fick nya invånare.
- De hänvisade till att de bott på länge på orten och försökte försvara rättigheter som de tyckte tillhörde dem.
Den faderliga brukspatronen skulle hjälpa
Brukspatronen var den med makt på bruket. Han hade också ett ansvar.
- Han ansågs vara en fader som skulle ta hand om sina arbetare. Arbetarna utnyttjade den här föreställningen i vardagen och kunde kräva sina rättigheter.
Efter inbördeskriget 1918 kunde man kräva att brukspatronen hjälpte till.
- Arbetarna sade att de blivit vilseledda till det röda gardet. De vädjade till föreställningen om den goda patronen som ska skydda sina arbetare. Den här strategin användes av ortsbor för att spela ut de inflyttade främlingarna.
Brukspatronen måste erbjuda sociala förmåner åt arbetarna på bruket. Arbetarna fick bostäder och livtidslånga anställningar. Brukspatronen såg också till att bruksbarnen fick gå i skola.
- Det hörde till tiden att hålla folket nöjda, så de inte skulle revoltera.
Tiotals döda bruksarbetare
Inbördeskriget 1918 var en dyster tid i Finland. Kriget satte också djupa spår i Billnäs bruk.
- Upp till 54 bruksarbetare dog till följd av kriget. Alla blev inte avrättade, men största delen dog i olika fångläger.
Kvinnor krävde hotfullt
Kaihovirta forskade inte bara i bruksarbetarnas liv för sin mångfacetterade studie. Han tog också reda på hur det gick för familjerna efter inbördeskriget.
- Den första tiden var väldigt svår för hustrur och barn. Trots den väldigt utsatta situationen kunde kvinnorna påverka vardagen. De kunde kräva samma rättigheter som männen hade krävt.
Ur Kaihovirtas avhandling framgår att kvinnorna skickade brev, men att de också träffade direktörerna.
- De krävde mycket hotfullt sina rättigheter hos bruksledningen. Brukspatronen insåg att kommunen bar en stor ekonomisk börda och något måste göras, så det gällde att få männen tillbaka på jobb.
Tiggande Billnäsbarn
Under och efter inbördeskriget rådde en stor brist på mat och material i Finland. Det här påverkade också Billnäs bruk, trots den kapitalstarka organisationen bakom bruket.
- Trots pengarna fanns det inte livsmedel att köpa. Det pågick ett världskrig, så den internationella handeln var stoppad. Bruket hade ett eget jordbruk, men det räckte inte till att mätta alla munnar.
Enligt berättelser som Kaihovirta har bekantat sig med var brukets barn tvungna att åka ut för att tigga mat åt sig.
Kärleken förde doktorn till Västnyland
Matias Kaihovirta är själv från Österbotten, men som i många fall var det kärleken som förde honom till Västnyland.
- Min sambo är från Västnyland och på det sättet kom jag första gången till Billnäs år 2004. Brukssamhället är väldigt annorlunda från vad som finns i Österbotten. Jag var intresserad av arbetarhistoria och Billnäs fascinerade mig.
Här kan du du ladda ner och läsa Matias Kaihovirtas doktorsavhandling.
Rättelse 18.5.2016 kl.14.17: I artikeln stod urpsrungligen felaktigt att Matias Kaihovirta träffat Olli Muurainen.