Det grekiska parlamentet röstade med knapp majoritet för nya nedskärningar på söndag kväll. Allt för att få ta del av nya nödlån. Det finns de som beskyller Tsipras-regeringen för kapitulation.
153 parlamentariker röstade ja till nya nedskärningar och skattehöjningar, medan 145 av dem röstade mot nya uppoffringar.
De nya åtgärderna omfattar bland annat en rejäl höjning av momsen, högre fastighetsskatt, högre skatt på allt från tobak och bensin till kabel-TV.
Dessutom godkände parlamentet också en slags automatisk besparingsmekanism som sätts in om Grekland inte lyckas nå sina ekonomiska mål.
Allt det här krävs för att de internationella långivarna ska fortsätta bevilja nödlån till Grekland. Eurogruppens finansministrar samlas i Bryssel på tisdag för att diskutera just Grekland.
"Tsipras har blivit en marionett i långivarnas händer"
Över 10 000 demonsranter hade samlats utanför parlamentet på söndag kväll för att protestera mot de nya nedskärningarna.
Bara en av det ledande Syriza-partiets parlamentsledamöter, Vassiliki Katrivanou, röstade mot åtgärderna.
- Vi vidtar åtgärder och för en politik som strider mot våra grundvärderingar, skrev Katrivanou på sin Facebook-sida senare. Hon avgick också från sin parlamentsgrupp.
Under helgen beskrev den konservativa tidningen To Vimas regeringen Tsipras politik som en "kapitulation".
Också premiärminister Alexis Tsipras före detta partikamrat, parlamentets tidigare talman Zoi Konstantopoulou, sade nyligen i en radiointervju att Tsipras "valt att bli en marionett i långivarnas händer". Det rapporterar Sveriges radio.
Regeringen hoppas på skuldlättnader
- De åtgärder vi talar om är inte trevliga. Speciellt inte för de medborgare som redan fått uthärda mycket, sade premiärminister Tsipras inför omröstningen. Men det här är första gången som det finns utsikter för att uppoffringarna kan ge utdelning, tillade han.
Grekland och EU:s fordringsägare har diskuterat hur man kunde minska Greklands skuldbörda. Det ska också finansministermötet på tisdag diskutera.
Internationella Valutafonden, IMF, har krävt skuldlättnader för Grekland för att IMF alls ska fortsätta bidra till nödlånen.
Om EU inte går med på direkta skuldlättnader så menar IMF att Grekland åtminstone behöver en lång amorteringsfri period för att den grekiska ekonomin ska ha en chans att återhämta sig.
EU och IMF har varit djupt oense om eventuella skuldlättnader. Tyskland och också Finland tillhör de länder som motsatt sig dem.