Marja diktar på ett språk som nästan ingen förstår. Hon är den första i sin familj som fick bo hemma och samtidigt lära sig samiska i skolan. För bara ett par generationer sedan kunde man straffas om man talade samiska i skolan. I programmet diskuteras de samiska språkens ställning och hur viktigt det är att dagens unga samer får känna att deras språk är värdefullt.
I serien Den stilla kampen träffar vi samer från hela Nordkalotten; Murmansk och Kiruna, Kautokeino och Elgå, Kåfjord, Levi, Lillestrøm, Karasjok och Helsingfors. De har alla fört en stilla kamp för att få erkännande och bekräftelse av omgivningen. I serien diskuteras kultur, språk, utkomst, utbildning och andra aspekter på det samiska livet i dag.
Samiskan hör till den finsk-ugriska språkgruppen och är därmed släkt med bl.a. finska, estniska och ungerska. Samiska är egentligen flera olika språk som delas in i tre språkområden; östsamiska, centralsamiska och sydsamiska. Dessa delas vidare in i språk och dialekter. I Finland talas nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska. Största delen talar nordsamiska.
Under de senaste 50 åren har de samisktalande i allt större utsträckning flyttat bort från sina hembygder vilket gör det tveksamt om man längre kan tala om samiska språkgränser. Dessutom är umesamiskan, pitesamiskan och tersamiskan allvarligt hotade medan akkalasamiskan redan dött ut. Den sista personen som talade akkalasamiska gick bort år 2008.
Ett språk kan inte leva vidare om inte barn får lära sig det. Diskrimineringen av samer under 1800- och 1900-talet (mer om temat i programmets första episod Skam och stolthet) resulterade i att samiska talades allt mindre.
För de samer som växte upp under den tid då man blev bestraffad om man t.ex talade samiska i skolan, förknippades språket med någonting negativt. Det ledde till att många föräldrar aldrig förde samiskan vidare till sina barn.
Sedan 1992 har samiskan varit ett officiellt språk (ej det samma som nationalspråk) i de finska delarna av Sápmi, dvs. i Enontekis, Enare och Utsjokis kommuner samt i de nordliga delarna av Sodankylä. Där har samerna rätt att betjänas på sitt modersmål hos myndigheter och på sjukhus och så kan man skriva de samiska språken (nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska) i studentexamen, antingen som modersmål eller som främmande språk.
Det var också på 90-talet som man genom språkbadsdagvård, eller så kallade språkbon aktivt började investera i de enaresamiska och skoltsamiska språken i Finland. I ett språkbo får barn under skolåldern lära sig samiska i en naturlig miljö genom lek, umgänge och vardagliga aktiviteter. Verksamhetsformen har varit populär och gett goda resultat i upplivandet av språken.
Tidig språkhistoria
Samiskan och finskan är besläktade och hör till samma språkfamilj, uraliska språk. Språk utvecklas hela tiden och förgrenar sig till nya språk eller dialekter. Vissa språk växer och sprider sig, andra dör ut. Språkforskningen har genom att studera olika språks grammatik, ljud och ord kunnat konstatera att vissa språk liknar varandra mer än andra och måste härstamma från samma urspråk.
På samma sätt som samiskan, estniskan, finskan och ungerskan utvecklats från det uraliska urspråket har svenskan, tyskan, grekiskan och rumänskan utvecklats från det indoeuropeiska urspråket.
Det var ungefär på 800-talet e.Kr. som de olika samiska språken tog sin form. Innan dess var de alla ett enda språk – det ursamiska språket. Ursamiskan å sin sida härstammar från ett äldre urspråk, nämligen det finsk-samiska urspråket. Det finsk-samiska urspråket hör till språkgruppen finsk-ugriska språk som i sin tur härstammar från det uraliska urspråket.
Uttryck på nordsamiska
Nedan följer uttryck på nordsamiska. Inom nordsamiskan finns olika dialekter, i Finland låter språket lite annorlunda i Enontekis än vad det gör i Utsjoki till exempel. Ifall det i listan med uttryck förekommer varitioner mellan dialekterna så står det skrivet "Enontekisdialekt/Utsjokidialekt" (eller "västdialekt/östdialekt" som det också kan kallas).
Bures! - Hej!
Buorre idit! - God morgon!
Buorre beaivi! - Goddag!
Buorre eahket! - God kväll!
Báze dearvan - Adjö (den som går till en person som stannar kvar)
Báhcci dearvan - Adjö (den som går till två personer)
Báhcet dearvan - Adjö (den som går till flera personer
Movt veajat / Mo veajat? - Hur mår du?
Jugat go gáfe? - Vill du ha kaffe?
Viečča čázi! - Hämta vatten!
Coggal muora dollii - Sätt ett vedträ i elden
Mun lean buohcci - Jag är sjuk
Galbmot go don? / Goalutgo don? - Fryser du?
Mon dárbbašan veahki - Jag behöver hjälp
Doala dán bohcco! - Håll i den här renen!
Ále ciela! - Skäll inte! (till en hund)
Ále gáskke! - Bit inte! (till en hund)
Lea bivval olgun - Det är varmt ute
Beaivi báitá - Solen skiner
Arvá - Det regnar
Čuovo mu - Följ med mig
Mus ii leat áigi - Jag har inte tid
Gos don orut? - Var bor du?
Mus lea borranmiella - Jag är hungrig
Háledat go don gumbosiid? - Vill du ha blodpalt?
Mun in jáhke dan - Jag tror inte det
Mun in liiko dasa - Jag tycker inte om det
Lea njálggat / Lea njálgga - Det är gott
Dat ii sáhte leat duohta - Det kan inte vara sant
Mun in leat oaidnán du ovdal - Dig har jag inte sett förut
Leatgo dávjá dáppe? - Går du ofta hit?
Hálidat go dánsut? - Vill du dansa?
Don leat gelddolaš olmmoš - Du är en spännande person
Son lea boazobargi - Hon/han är renskötare
(Mun) ráhkistan du - Jag älskar dig
(Mun) in liiko dutnje - Jag gillar dig inte
Makkár jalla - Vilken knäppskalle
Mana eret dáppe! - Stick härifrån!
Hálidat go čuovvut mu mielde ruokto t? - Vill du följa mig hem?
Att ta reda på eller diskutera:
- I programmet talas det om hur viktigt det är att det samiska språket syns och hörs offentligt. Det stärker samernas självförtroende, det blir konkret att deras språk är önskat och tillräckligt viktigt för att stå på vägskyltarna och talas i radio. Men vissa tycker att samerna fått för mycket rättigheter och blir provocerade av t.ex. samisk skyltning. Vad är orsaken till det, tror du?
- Enare är Finlands enda fyrspråkiga kommun. Vilka är de officiella språken?
- Den viktigaste händelsen i samisk mediehistoria var då Oddasat, det samiska nyhetsprogrammet, började sändas på TV i början av 2000-talet. Titta på valfritt avsnitt på Yle Arenan och svara på följande frågor: Vilka kanaler sänds programmet på? Hur ofta sänds programmet? Rör avsnittets alla nyheter enbart Sápmi eller tar man även upp någon global nyhet? Vem står för produktionen?
- Marja Helena Fjellheim Mortensson berättar i programmet att hennes pappa vill att hon skaffar sig en utbildning eftersom renskötsel inte är någon säker framtid. Hennes hjärta längtar ändå efter att få stanna kvar i hembygden, kämpa för sitt språk, sköta renar och göra musik. Hur skulle du välja i Marjas situation?
a) Göra som mina mer livserfarna föräldrar tror kommer vara bäst för mig och skaffa mig en utbildning för en tryggare framtid
b) Följa mitt hjärta och kämpa för det som känns viktigt för mig trots risker och motgångar.
c) Lösa det på annat sätt. Hur?
Varför? Diskutera!