Márjá Thereses politiska intresse väcktes tidigt och hon har suttit med i Sametinget i många år. Men det finns också andra sätt att påverka omgivningen - hennes pappa Tore var samisk pop-stjärna på 80-talet och spred sitt budskap via musiken.
Vi träffar också regissören Pauliina som menar att traditionella påtryckningsmedel så som skrivelser och debatter inte längre är tillräckligt effektiva. En dokumentärfilm om ämnet man vill beröra kan fungera bättre.
I serien Den stilla kampen träffar vi samer från hela Nordkalotten; Murmansk och Kiruna, Kautokeino och Elgå, Kåfjord, Levi, Lillestrøm, Karasjok och Helsingfors. De har alla fört en stilla kamp för att få erkännande och bekräftelse av omgivningen. I serien diskuteras kultur, språk, utkomst, utbildning och andra aspekter på det samiska livet idag.
Statsgränserna delar det samiska folket i Nordkalottens fyra länder. Därmed gäller olika villkor för de norska, svenska, finska och ryska samerna. I samtliga länder har samerna organiserat sig i sameting för att bevaka sina intressen. Sametingen i Norge, Sverige och Finland är alla folkvalda organ men i Ryssland saknar organisationen officiell status.
Sametinget i Finland
I och med den starka finlandssvenska minoriteten har vårt lands minoritetspolitik sett annorlunda ut än i övriga Norden. Det var i Finland det första folkvalda, samiska organet bildades – år 1973 inrättades Sámi Párlameanta eller ”Delegationen för sameärenden”. Det skulle verka för samernas ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden och fungera som rådgivande organ till regeringen.
I samband med grundlagsreformen 1995 ombildades delegationen till Sametinget, ett självstyrande organ med bl.a. de utökade befogenheterna att förvalta de medel som tilldelats för samernas gemensamma bruk. Sametingets verksamhet finansieras av staten men vissa projekt sponsras av EU.
Sametingets betydelse
Sametingets viktigaste uppgift är att förverkliga grundlagens stadgande om språklig och kulturell autonomi inom samernas hembygdsområde samt bevara och utveckla den traditionella kulturen och de samiska språken. Sametinget skall också företräda samerna i nationella och internationella sammanhang i frågor som angår samernas språk och kultur samt deras ställning som urfolk.
Sametinget kan också väcka initiativ hos myndigheter samt göra framställningar och avge utlåtanden. Dessutom är myndigheterna förpliktigade att förhandla med Sametinget om åtgärder som kan inverka på samernas ställning som urfolk eller som på samernas hembygdsområde gäller t.ex. samhällsplanering, markanvändning och utvinning av markfyndigheter. Förhandlingsplikten stadgas i 9 § sametingslagen (17.7.1995/974).
Sametinget har 21 ledamöter som väljs vart fjärde år av samerna i Finland. Inom sig väljer Sametinget sedan en ordförande och två vice ordförande.
Samisk politik i de övriga länderna
Det norska sametinget inledde sin verksamhet år 1989 och ett år senare ratificerade Norge ILO konvention 169 om ursprungsfolks rättigheter (mer om konventionen i artikeln Rätten till jorden). Med den hårda förnorskningspolitiken och den stora konflikten om utbyggnaden av Alta älv bakom sig, var inrättandet av Sametinget och ratificeringen av ILO 169 en vändpunkt för samernas ställning i Norge. Sametinget får i Norge själv definiera sitt verksamhetsområde och har ingen klar konstitutionell ställning. Det lyder inte under regeringen men är inte heller ett självständigt organ.
Sametinget i Sverige invigdes 1993 och dess syfte är att förbättra de svenska samernas ställning som ursprungsfolk och att bevara och utveckla sin kultur. Sametinget är ett folkvalt organ samtidigt som det är en statlig myndighet som lyder direkt under Landsbygdsdepartementet.
Denna konflikt är inte helt oproblematisk då Sametinget därmed måste följa riktlinjerna som riksdagen och regeringen beslutar om varje år. Samiska intressen kan ofta krocka med den svenska statens och i Sveriges riksdag finns för övrigt ingen samisk representation. Som myndighet har Sametinget ändå relativt stor frihet till egna arbetsformer.
På Kolahalvön i Ryssland har någon samisk organisation inte erkänts officiell status av rysk regering eller i lagstiftning. Det är ändå något som det samiska folket där fortsätter sträva efter. Rättigheterna samerna har i de nordiska länderna samt det internationella arbete som görs för världens ursprungsfolk har också en positiv inverkan på hur samerna behandlas av de ryska myndigheterna.
Vilket inflytande har den samiska politiken?
Sametingens verksamhet stimulerar intresset bland samer att delta i samhällsfrågor och politik. Sametingen har starkt symbolvärde, de stärker känslan av gemenskap och i de länder de har officiellt erkännande, höjer det samernas självsäkerhet då de har en särskild plats i samhället. Att samerna organiserat sig har varit förutsättningen för de rättigheter de har idag och för att den samiska kulturen och språken vitaliserats.
Mycket egentlig politisk makt kan man ändå inte påstå att något av sametingen har, överlag gäller beslutanderätten främst att bestämma hur deras ekonomiska resurser skall fördelas. I de flesta frågor fungerar de endast som rådgivande organ. I Sverige är man kanske mest kritisk till Sametinget som politisk institution, då där saknas en skiljelinje mellan den politiska verksamheten och myndighetsutövningen. Många skulle också gärna se ett utökat självstyre för det svenska sametinget och i både Finland och Sverige vill man ha mera att säga till om i land- och vattenrättighetsfrågor.
Uppgifter:
- Förklara skillnaden mellan ett politiskt organ och en organisation?
- Kasta om bokstäverna så de bildar namnet på kommunen i vilken sametingets huvudkansli är beläget: I Finland har Sametinget sitt huvudkansli i arnee, i Sverige ligger det i irkaun och i Norge finns det i joskraka.
- Sametingen och olika samiska organisationer samarbetar också över gränserna. Beskriv kort Samerådets och Samiskt Parlamentariskt Råds verksamhet.
- De dubbla roller Sametinget i Sverige har, ställer till med problem. Vilka är de fyra problemen enligt artikeln Självbestämmande genom myndighetsutövning?