Om du har växten jätteloka på din gård så är det från och med i år du som markägare som ansvarar för att den kommer bort, enligt en ny EU-lag. Lagen innefattar sammanlagt 37 skadliga arter. Finska myndigheter har också listat skadliga och mycket skadliga arter och bland dem hittas mördarsnigel men också lupin och katt.
I Raseborg jobbar man som bäst flitigt med att utrota de cirka fem hektar jätteloka som ligger på Raseborgs stads marker i Västerby i Ekenäs. Från och med i år har en ny EU-lag trätt i kraft som säger att den måste utrotas och markägarna har tilldelats ett större ansvar än tidigare.
- Det är viktigt att markägarna tar i det här. Nu säger ju lagen också att markägarna och verksamhetsidkare såsom handelsträdgårdar ska bekämpa dem på sitt område, säger miljöinspektör Jouni Stordell på Raseborgs stad.
Internationellt talkogäng
Så kallade invasiva främmande arter, såsom jättelokan är i Finland, är ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden.
Jouni Stordell instruerar talkoarbetarna som just nu består av tre asylsökande som bor på Raseborg Resort.
Falah och Iid från Irak och Abdirahman från Somalia verkar trivas med sitt arbete, trots att de inte har något gemensamt språk med Jouni Stordell.
De får en fråga om hur de tycker det är att jobba med det här, men de förstår inte. Alla svarar på arabiska att de är tacksamma över att vara i Finland.
Men språket verkar inte vara något problem då de avverkar jättelokorna, kroppsspråket förklarar allt de behöver veta.
Eftersom jättelokan är giftig är de alla klädda i skyddsutrustning då de kapar växterna, klipper av blomställningarna och lägger dem i sopsäckar.
Men det räcker inte med att ta ner de upp till tre meter höga växterna. Blomställningarna i sopsäckarna ska brännas.
- De här ska förstöras. De far med soporna till Stormossen i Vanda och eldas upp. Den här växten sprider sig alldeles kolossalt snabbt vidare, säger Stordell.
Små bestånd kan man också bli av med genom att gräva upp växtens rötter.
Enligt EU ska fem arter utrotas
EU har listat sammanlagt 37 olika arter som ska bort. Fem av dem finns i Finland. Huvudregeln är att arter som ingår i förteckningen inte får importeras, säljas, odlas, användas eller sättas ut i naturen i EU.
De invasiva arterna skadar ekosystemet och kostar lant-, skogsbruks- och fiskerinäringen tiotals miljoner euro per år. EU räknar med över 10 miljarder euro som går förlorade.
Det är därför som markägare nu ska ansvara för att de främmande arterna inte sprider sig om de riskerar medföra stor skada för naturens biologiska mångfald eller människors hälsa.
Förutom jättelokan finns också den mycket vanliga signalkräftan med på EU:s utrotningslista. Men Finland och EU har kompromissat och det är därför framöver också tillåtet att fånga och använda signalkräfta trots att arten finns med, men man får inte plantera ut den eller sälja den till utlandet.
De övriga arterna som ska bort är tromsöloka, bredloka samt ullhandskrabba.
Förutom de fem arter som finns i Finland innehåller EU-listan exempelvis tvättbjörn, sibirisk jordekorre och sumpbäver som tidigare också hållits som farmdjur.
108 arter hotar jord- och skogsbruk i Finland
Det finnas arter som av finländska myndigheter klassas som mycket skadliga, men de finns inte med på EU:s lista.
Sådana är den spanska skogssnigeln, också kallad mördarsnigel, och minken. Exempel på främmande arter i Finland som blivit mer accepterade men som ändå anses skadliga är exempelvis lupinen, vitsvanshjorten, kaninen och huskatten.
Att förbuden följs övervakas genom bland annat gränskontroller, men länderna ska också skapa ett övervakningssystem. Det har skapats bland annat en webbsida där allmänheten får ge information om skadearternas förekomster. Webbplatsen där hela listan över främmande arter finns och hur de bäst hanteras hittas här.
Utöver EU:s direktiv över utrotning så har man också på nationell nivå sett över hur man ska göra med de skadliga arterna. Enligt jord- och skogsbruksministeriets expertbedömning finns sammanlagt 157 skadliga främmande arter i Finland som orsakar klara negativa effekter.
108 arter är klassade som stora hot mot jord- och skogsbruket. Bland dem finns den spanska skogssnigeln med tillsammans med vresros och mink. De anses kräva omedelbara åtgärder och man har byggt upp en nationell strategi för att utrota eller minska bestånden.
Exempelvis i Billnäs ska man nu ta i mördarsnigelproblemet ordentligt.
Nya främmande arter kan komma med odlingsväxter eller för att de tagits in i landet för att vara dekorativa. Bland annat jättelokan har från början tagits in till Finland som trädgårdsväxt.
Ett nytt gissel är också den allt mer omfattande näthandeln med fröer.
Tills vidare används omstritt bekämpningsmedel
En del kommuner delar ut det omtvistade bekämpningsmedlet Roundup till invånare för att få bort exempelvis jättelokan.
- Det är en stor diskussion kring det. Men det som vi gör här är bara punktbehandling. Lantbruket däremot använder det kolossalt mycket. Alla åkrar behandlas med det här medlet, säger Stordell.
För närvarande är det tillåtet att använda medlet.
- Om det kommer bättre upplysning om det så måste man kanske sluta med det. Men då får man också kämpa med jättelokan i oändlighet, säger han och konstaterar att man nog ska lägga Roundup på förekomsterna i Västerby.
Jättelokan är svårutrotad och borde tas bort i alla fall under fem års tid, till och med upp till 10 år på vissa ställen. Tanken med den nationella strategin är att få bort den inom 10-20 år helt och hållet.
Andra främmande arter som tar stort livsutrymme av andra växter är jättebalsamin och lupin men de är inte lika aggressiva.
