Utanför Kronvik simstrand finns ruinerna av vad som ser ut som en betongfästning kvar. Byggnationen är en relik av en industri som en gång i tiden exporterade finska frontmannahus ända till Colombia.
På den lilla holmen Sparvon utanför Biskopsholmen i Kronvik i Sundom finns vad som liknar någon form av betongkonstruktion från krigstiden. En lyssnare hörde av sig till Yle Österbotten och ville veta vad det har varit. Byggnationen är betongfundamentet till vad som en gång var en barkmaskin när Kronvik såg var verksam där.
Kronvik har inte alltid haft samma namn. Innan sågverket fanns hette viken Stråkan. Sågverket, som grundades av Johannes Teir år 1910 döptes först till Stråka ångsåg. Teir köpte marken av en person som hette Frans Kronhjelm, och genom att slå ihop det efternamnet och det geografiska faktumet började området med tiden kallas för Kronvik.
Kronvik lämpade sig för sågen
Området är inte det enda som har bytt namn. Johannes Teir är mer känd som John Erickson, eftersom han emigrerade till USA, och behövde ett namn som var mer gångbart på engelska. När han återvände till Finland grundade han en såg i Härkmeri, men ville senare byta plats. Det är lite oklart varför Erickson valde just Stråkan som ny plats för sin såg, men området lämpade sig bra för verksamheten.
De första åren gick det ganska lugnt till på sågen men det tog inte många år innan Johns son Gunnar fick ta över rodret. År 1918 stupade nämligen John i inbördeskriget, där han stred för den vita sidan. Gunnar gjorde om företaget till ett aktiebolag för att dela upp ansvaret.
Frontmannahus i Sovjet och Colombia
Kronvik såg var aktivt i 70 år, mellan 1910 och 1980. Århundradets historiska utvecklingar speglas därför tydligt i sågens verksamhet. Ryska krigsfångar ska ha arbetat på sågverket under fortsättningskriget. Efter vinter- och fortsättningskriget tillverkade man färdiga husdelar där under 50-talet, vilka skickades till Sovjetunionen som en del av Finlands krigsskadestånd. Det var en trygg inkomst som staten stod för. Man valde att fortsätta med det även när skadeståndet var betalt. Husdelarna blev till klassiska frontmannahus som såldes inom Finland, men även så långt borta som till Colombia.
50-talet kom med stora investeringar
Under 1950-talet gjordes många satsningar i sågen. År 1955 byggdes barkmaskinen på den lilla holmen utanför sågen. Den skulle göra processen mer effektiv genom att avbarka trästockarna innan de nådde sågen. Dock var maskinen antagligen i användning bara en sommar, kanske för att den inte levererade som den skulle.
I slutet av 50-talets byggdes en trämassafabrik, som senare visade sig vara en felsatsning. Banken som hade beviljat lånet, KOP, tog därför över ägandet av sågen år 1962. Följande ägarbyte skedde 1969, endast några år efter att en spånsilo brann upp på sågområdet. Då tog Rauma-Repola över.
Början på slutet
I mitten av 1970-talet började man inom skogsindustrin i Finland satsa hårt på papperstillverkning. Därför var man inte längre i behov av trävirke på samma sätt som tidigare. I stället behövdes råvara för papperstillverkningen. Det var många mindre sågverk som fick lov att stänga under den tiden.
Den egentliga vändningen för Kronvik såg hände på natten till den 17 januari 1980. Det kom ett larm till Polisen í Vasa om att byggnaden där plankorna förpackades brann - en 110 meter lång hall. Byggnaden totalförstördes i branden. Först i mars skulle brandorsaken komma fram. En man klev in hos polisen och erkände att han hade orsakat branden. Han hade fått ett infall och tände på skräpkorgen i hallens kafferum medan han väntade på skjuts. Han stängde dörren efter sig och resten är historia.
Man byggde upp hallen på nytt, men efter några år med negativt resultat valde ägarna att avsluta verksamheten. Sedan dess har de gamla sågbyggnaderna stått och förfallit. På området har nu mera Kronvik båtklubb sin hamn, och båttillverkaren Rönnqvist har en hall där. Vasa stad äger marken, och det finns stora planer på nya bostadsområden i Stråkan.
Sågen skapade ett bostadsområde
Allt detta och mycket mer kan man hitta i Mia Åkerfelts bok om sågen i Kronvik. Hon är uppvuxen bakom stängslet vid sågen och har haft en farfar som jobbade där.
- Det har varit en naturlig del av uppväxten att höra berättelserna om sågen, säger Åkerfelt, doktor i konstvetenskap vid Åbo Akademi.
En stor del av Åkerfelts berättelse handlar om hur sågen har påverkat livet, människan och kulturen i Kronvik längs med åren.
- Sågen var en viktig bit i att området utvecklades överhuvudtaget. Före sågen var befolkningen gles och man livnärde sig främst på fiske. Sågens verksamhet ledde till inflyttning och då behövdes arbetarbostäder. Sågen har varit en väldigt viktig del när man tänker på infrastrukturen, säger Åkerfelt.
Dina hemknutar
Dina hemknutar är ett nytt sätt att göra lokala nyheter tillsammans med publiken. Du sänder in nyhetstips eller frågor och vi på Yle Österbotten tar reda på svaret.
Frågan sänder du enkelt in genom webbformuläret som du hittar längst ner i den här artikeln. Med jämna mellanrum ordnar vi på Yle Österbotten en omröstning bland tre av frågorna vi fått in till Dina hemknutar. Den fråga som vinner går vi vidare med, gärna med hjälp av frågeställaren.
Insamlingen har upphört. Tack alla som bidragit!