Det finns stora regionala skillnader i hur unga vuxna mår. En majoritet av finländska unga mår bra, men en betydande del har också stött på problem under sin väg mot vuxenlivet. Omständigheterna i barndomen har ett klart samband med välbefinnandet senare.
Det här fastställs i en undersökning av Institutet för hälsa och välfärd, THL, och Ungdomsforskningsnätverket.
I undersökningen Finland som uppväxtmiljö för unga användes materialet i THL:s undersökning Nationell födelsekohort 1987. Det är en uppföljningsundersökning där alla, cirka 60 000 personer, födda 1987 i Finland har följts från fostertiden till 25-års ålder. Även deras föräldrar har ingått i uppföljningen.
Genom undersökningen fick man för första gången fram information om övergången från utbildning till arbetsliv för en hel åldersgrupp. Dessutom fick man information om vilken inverkan förhållandena under barndomen har haft på övergången.
På svenskspråkiga områden verkar det genomgående gå bättre för de unga, visar undersökningen.
- I synnerhet i Vasa och övriga Österbotten, där det bor mycket finlandssvenskar, har det gått bättre för de unga, säger Tiina Ristikari, specialforskare vid THL.
Enligt Ristikari behövs det ännu mera forskning kring varför det gått så bra för unga från just Österbotten, men det har bland annat att göra med en bättre ekonomisk situation och hög sysselsättningsgrad.
Ekonomiska problem har långtgående följder
I synnerhet ekonomiska problem i familjen verkar försämra barnens möjligheter till ett ekonomiskt självständigt liv. De här svårigheterna syns bland annat i form av psykisk ohälsa som kräver vård, sämre skolbetyg och kortare studiebanor.
Medeltalen på avgångsbetygen från grundskolan visar på stora skillnader mellan könen: flickor klarade sig bättre än pojkar om man använder betyg som måttstock.
Undersökningen visar att skolframgången i hög grad inverkar på valet av fortsatta studier och på så sätt på ens placering i arbetslivet och hur man i framtiden försörjer sig själv.
Enligt undersökningen ser det ut som att strukturerna i utbildningen är könsrelaterade.
- Trots att det är svårt att utifrån undersökningen säga något om skolkultur eller undervisningspraxis, är det motiverat att fråga i fall man borde fästa mer uppmärksamhet vid den här frågan i en institution som strävar efter jämlikhet, säger Tiina Ristikari vid THL.
Förebyggande arbete viktigt
Ett tillräckligt omfattande förebyggande arbete samt ett tidigt ingripande i problemen är av största vikt såväl i mänskligt som ekonomiskt hänseende.
- En lycklig barndom och jämlika möjligheter till ett självständigt vuxenliv är egenvärden i det nordiska välfärdssamhället, säger specialforskare Ristikari.
En liknande undersökning för personer födda 1997 är under arbete vid THL.
- På det här sättet kan vi jämföra om problemen för de unga födda 1987 berodde på recessionen, eller om det handlar om mer universella problem, säger specialforskare Tiina Ristikari.
Rapporten kan i sin helhet läsas här (på finska).