Artikeln är över 8 år gammal

Frigående höns "lyckligast" – så här tyder du äggens koder!

Höns  i Östensö.
Frigående höns, vare sig de går fritt ute eller inne, lär ska vara lyckligare. Åtminstone får de, utan vetenskapliga bevis, marknadsföras som "lyckliga". Kom ihåg det när du köper ägg från "lyckliga" höns. Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén

Studerande, är du hungrig, fattig och trött på att äta makaroner till frukost, lunch och middag? Misströsta inte – X3M har lösningen: ägg! Hönsuppfödaren Tobias Dahlbom berättar lite om hönsens vardag så att du ska kunna välja rätt ägg i butiken.

Tobias Dahlbom på Kvarnfors gård i Pörtom har fyra grupper höns, med hela 6000 fåglar i varje av dessa grupper. De är så kallade frigående inomhushöns, det vill säga de får röra sig fritt inomhus. De lär ska vara lite lyckligare än till exempel burhöns, även om det inte finns några starka bevis för att det påståendet skulle stämma. Men de marknadsförs som ägg från lyckliga höns, och Tobias tycker att hans höns verkar glada och livskraftiga.

- Det märks på äggen om hönan mår dåligt, smaken ändrar. Och får de bra mat syns det på gulan, den är faktiskt gul, berättar Tobias.

Receptet för en glad höna är relativt enkelt. Bra foder förstås, men också "strö" på golvet, alltså ett underlag som gör det möjligt för hönsen att sprätta med fötterna. Dessutom är sittpinnar absolut nödvändiga, eftersom det är på dem hönsen sover. Tobias märker också på livsgnistan då hönsen mår bra.

- De tycker om att få flyga omkring och hoppa undan när vi hämtar äggen, att få "leva fan till" så att säga. Det räcker med att en höna säger "nu flickor springer vi" så torkar du damm ur ögonen ganska länge.

Har det någon skillnad för humöret om de är frigående men inomhus eller om de får gå ute hur mycket de vill?

- Inte egentligen. Inte tror jag att en höna går ut i minus 20 ändå, de tycker om värme, hönsen.

Utomhushöns riskerar också smittas av alla världens salmonellabakterier och andra sjukdomar, så det är ovanligt i Finland att ha frigående utehöns.

"Slöseri med mat"

Hönsens liv slutar i Finland ganska brutalt. Tobias Dahlboms höns lever i ungefär 85 veckor, sedan dödas de – men får inte bli mat för människor. Handeln, det vill säga butiker och grossister, har av ekonomiska orsaker försökt ändra på det här sedan 90-talet, men istället blir de pälsdjursföda eller i värsta fall bränns de, mals ner och blir gödsel.

- Det är bedrövligt att se hur många som svälter i världen och så bränner vi upp fullgod mat här. Det säger sig självt, det är förkastligt, egentligen, konstaterar Tobias uppgivet.

Äggkoden

Så det gäller att veta vilka ägg du får med dig från butiken. Om du mot förmodan hittat en äggkartong där det inte står om hönsen fått springa fritt eller inte, så finns det på alla ägg en kod som vi nu ska hjälpa dig att tyda. Det är alltså den där rosafärgade textremsan som gör det svårt att skapa det perfekta mästerverket i påskatider.

Koden består av tre delar. De fyra sista siffrorna anger vilken gård äggen kommit från, medan bokstäverna innan anger vilket land äggen kommer ifrån, "fi" står såklart då för Finland. Men den första siffran, där finns det som vi är intresserade av! Beroende på om det står 0, 1, 2 eller 3 får vi veta hönans levnadsförhållanden.

En nolla, 0, betyder att ägget är ett ekologiskt ägg. Hönsen får då röra sig fritt i sitt hus och få springa utomhus bäst de vill åtminstone mellan juni och oktober. De matas mest med ekologiskt djurfoder, som innehåller inhemska spannmål. Bönor, ärter och soja används som äggvitekälla. Dessutom används kallpressad ryps- och linfröolja. De lägger ägg i bon, sover på pinnar, krafsar och badar. Äggen kan vara bruna eller vita. På en kvadratmeter får det finnas högst fem - sex hönor.

Ännu större möjligheter att härja utomhus har utehönsen, även kallade free range-höns, och deras ägg märks med en etta, 1. De bor på ett stort golv eller i våningsburar, men de får gå ut om de vill, året runt. Ute har de en väderskyddad terass. Inne har de till exempel torv, halm eller sand på golvet. De får stängas in högst 12 veckor om året.

Siffran två, 2, indikerar att vi talar om frigående inomhushöns. De bor på ett stort golv inomhus. De kan krafsa, bada, sitta på pinnar och lägga ägg i bon. Minst en tredjedel av golvytan skall vara täckt med strö av exempelvis torv, halm eller sand. På en kvadratmeter får det finnas högst 7-9 hönor.

Sist och säkerligen också minst har vi de ägg som märks med en trea, 3. Då pratar vi burhöns, som bor i våningsburar. Hönorna bor i små grupper i inredda burar var de har sittpinnar, värpningsreden och utrymme där de kan krafsa och picka. På en kvadratmeter får det finnas 13 hönor, vilket betyder 27 x 27 cm per höna.

Ett ägg som granskas på Muna Foods packeri i S:t Karins.
Bild: Yle/Dmitri Volgin

Källa: Finlands Fjäderfäförbund, Evira, Naturresursinstitutet