En tredjedel av ungdomarna får inte jobb eller studieplats inom de tre månader som ungdomsgarantin lovar. En arbetsgrupp ska nu utreda vilka nya metoder som behövs för att ungdomsgarantin ska fungera bättre.
En rundringning till forskare och personer som jobbar med ungdomar visar att många tycker att den uppsökande verksamheten har fungerat bra. Det har däremot varit svårare att omsätta ungdomsgarantin i praktiken och hitta vettig sysselsättning för ungdomarna.
- Åtgärderna har inte riktigt varit det som man hade tänkt sig. Om man är ärlig klarar nog ingen kommun av att erbjuda utbildning eller jobb inom tre månader. Det är nog mera en fras, säger Patrik Nyholm, som är individuell handledare på verkstaden Akseli i Lovisa.
För en ungdom som får alla sociala stöd lönar det sig inte att ta emot ett två veckors snuttjobb, för sedan är de utan pengar i några månader.
Ungdomsgarantin ska garantera att alla ungdomar får jobb, studieplats, praktik eller plats på en ungdomsverkstad inom tre månader. För en tredjedel av ungdomarna överskrids tidsgränsen.
"Man måste själv ta initiativet, annars är det nog svårt"
På ungdomsverkstaden Koi i Karis är erfarenheterna av ungdomsgarantin delade. För ungdomar som behöver extra stöd finns det visserligen olika möjligheter, men det kan vara svårt att hitta sysselsättning på rätt nivå. Ungdomarna har väldigt olika utgångspunkter och på en liten ort är utbudet inte så stort.
25-åriga Tomas Vähäsalo var länge arbetslös och satt mest hemma. Han beskriver den tiden som väldigt ångestfylld och är nöjd över att nu vara på Koi.
- Jag visste inte var jag skulle söka hjälp, men av en slump stötte jag på uppsökande verksamheten och fick höra om ungdomsverkstaden. Informationen kunde ha varit bättre, eller så var jag inte mottaglig för den då, säger Vähäsalo.
- Man måste själv ta initiativet, annars är det nog svårt. Det finns ingen mänska som vet att du behöver hjälp, säger 23-åriga Niko Savolainen på Koi.
Savolainen föreslår att arbetskraftbyråerna mera aktivt skulle ta kontakt med ungdomar som slutat skolan.
- Då skulle man få en kontakt och via dem sedan hitta nya vägar framåt, säger Savolainen.
Sociala stöden motiverar inte till arbetsprövning
På flera håll i landet har det grundats Navigator-rådgivningsbyråer för unga. Navigator-byråerna finns ändå inte på alla orter och byråkratin och de många olika luckorna upplevs fortfarande besvärliga.
- För en ungdom som får alla sociala stöd lönar det sig inte att ta emot ett två veckors snuttjobb, för sedan är de utan pengar i några månader. Man tycker att det borde vara ganska lätt att skapa ett program där det för myndigheterna bara skulle vara att klicka för vilka dagar man jobbar och när man pånytt är berättigad till stöd. Nu är det för byråkratiskt, säger handledaren Thomas Westerlund på ungdomsverkstaden Koi.
På Koi är målet att motivera ungdomarna att antingen börja studera eller jobba. Hela det byråkratiska lapptäcket av olika sociala stöd kan ändå sätta käppar i hjulet för just motivationen. Till exempel får ungdomarna på verkstaden ett extra stöd på 9 euro om dagen, men om de börjar på en arbetsprövning faller stödet bort.
- Arbetsprövning är ett steg mot riktiga arbetslivet och har högre status än verkstaden, men dagens stöd motiverar inte att gå vidare. Om jag själv skulle få en högre post, men lägre lön, så skulle jag också tacka nej. Om stödet för arbetsprövning istället höjde till exempelvis 12 euro kunde det motivera mera, säger Westerlund.
Regeringens spetsprojekt: ungdomsgarantin ska bli samhällsgaranti
Ungdomsgarantin infördes 2013 och utvärderades av Arbets- och näringsministeriet två år senare. Då konstaterades det bland annat att ungdomsgarantin inte hade lyckats stoppa den växande ungdomsarbetslösheten. Idag är ungefär en av fem ungdomar arbetslös.
Ungdomarna lever i nuet. De känner att "idag mår jag dåligt och idag vill jag ha hjälp, inte sedan om en månad då jag mår ännu sämre".
Ett av regeringen Sipiläs spetsprojekt är att göra om ungdomsgarantin i riktning mot en samhällsgaranti. Ledningsgruppen för spetsprojektet hade sitt första möte förra veckan och har ännu inga konkreta åtgärder att presentera.
- Det handlar om att finslipa ungdomsgarantin och göra den ännu bättre, säger Georg Henrik Wrede, chef för ungdomsenheten vid Undervisnings- och kulturministeriet.
Wrede sitter med i ledningsgruppen och berättar att man bland annat ska se om det finns några nya element som kunde införas i ungdomsgarantin.
- Största utmaningen för ungdomsgarantin har varit det dåliga sysselsättningsläget. Om arbetslösheten i landet är hög drabbar det alltid ungdomarna. Men all forskning visar att om man kan bryta av perioden av arbetslöshet med meningsfull sysselsättning, så har det positiv inverkan på den fortsatta karriären, säger Wrede.
Handledare vill se fler studieplatser och snabbare psykvård
Tomas Vähäsalo och Niko Savolainen siktar båda på att börja studera då perioden på ungdomsverkstaden tar slut.
- Jag tänker söka in till en skola och utbilda mig till snickare, bara jag får rytmen och allt det andra i skick först, säger Vähäsalo.
Verksamheten på Koi är rehabiliterande och många av ungdomarna som kommer hit behöver hjälp med att få en strukturerad vardag. Det handlar bland annat om att laga mat tillsammans, motionera och öva på olika sociala situationer.
Handledaren Thomas Westerlund har varit med sedan Koi startade 2013 och han ser ett tydligt behov av flera och flexiblare studieplatser. Många ungdomar klarar av olika orsaker inte av vanlig skola så att de kan få en examen. De här ungdomarna kan ändå vara väldigt duktiga och borde få en chans att visa det, menar Westerlund.
Westerlund efterlyser också möjligheter att vid behov snabbt få psykvård.
- Ungdomarna lever i nuet. De känner att "idag mår jag dåligt och idag vill jag ha hjälp, inte sedan om en månad då jag mår ännu sämre". De här ungdomarna borde direkt få prata med någon professionell, och då räcker det kanske med bara några samtal, säger Westerlund.
Läs också:
Unga arbetslösa utan hjälp
Personalbrist sätter krokben för ungdomsgarantin
Ungdomsgarantin får godkänt slutbetyg