Det är ekonomerna Bengt Holmström, Sixten Korkman och Vesa Vihriälä som i en promemoria till Finansministeriet kommer med ett förslag till ny arbetsfördelning inom universiteten. Enligt trion borde forskningen och fortsättningsstudierna koncentreras till ett fåtal enheter, medan merparten av universiteten skulle ägna sig åt att utbilda kandidater och magistrar.
- Jag understöder arbetsgruppens tankar. Finland måste kunna konkurrera globalt. Det innebär att vi måste ha några toppenheter som kan klara av den internationella konkurrensen, säger Aalto-universitets rektor Tuula Teeri.
Enligt Teeri talar internationella erfarenheter för en tydligare arbetsfördelning inom den högre utbildningen. Bättre och smalare är honnörsordet.
- En god tumregel är att en miljon invånare kan hålla vid liv ett universitet. Det här skulle innebär fem eller sex universitet i Finland på högsta nivå. Men det här gäller inte för kandidatutbildningar, där måste man ha flera.
Varför duger inte en utspridd modell, där samtliga universitet utbildar doktorer?
- Vi har helt enkelt inte sådana resurser i Finland. Vi har sett hur regeringen skär ned universitetens resurser, och det betyder att vi inte har möjlighet att upprätthålla ett så här brett system för den högsta utbildningen. Därför måste vi försöka se vilken nivå som är resursmässigt hållbar, och som ger den kunskapsnivå som Finland behöver för att konkurrera på den internationella arenan.
Vid Helsingfors universitet håller kansler Thomas Wilhelmsson med Tuula Teeri om att diversifiering är framtidens melodi.
- Man ska ändå inte vara allt för kategorisk. Jag tror inte att man ska göra en klar distinktion i två grupper, utan snarast skulle jag se det som en glidande skala där du har några universitet som gör mycket toppforskning och andra som gör mindre. En viss koppling till forskningen måste man alltid ha för att kunna ge utbildning på universitetsnivå.
Kommer nedskärningarna inom den högre utbildningen att försnabba utvecklingen?
- Det är klart, när resurserna är knappa så är man ju tvungen att satsa resurser på områden där man har en god standard sedan tidigare och där man ligger nära toppen.
Många vägar till framgång
Åbo Akademis rektor Mikko Hupa har svårt att föreställa sig ett universitet utan forskning. Också mindre enheter kan uppvisa goda resultat, påpekar Hupa:
- Det har visat sig att det finns framgångsrika forskargrupper på universitet som inte har den fulla bredden. Så man kan nog nå världstoppen på olika sätt. Därför låter det lite främmande att koncentrera utbildningen till några breda universitet.
Är ett universitet som inte ägnar sig åt forskning alls ett universitet?
- Det är kanske en definitionsfråga. Vill man bredda ordet universitet till att täcka sådant? Vi har inte ett annat lämpligt ord för college, som skulle kunna tillämpas. Men så länge det är ett universitet så ska man givetvis ha utbildning som baserar sig på forskning, och ha möjligheter till forskning. Det är klart att alla inte kan vara internationellt stora på allt, profileringen är viktigt. Men universitet som endast utbildar låter nog främmande.
Forskning och undervisning går hand i hand
Enligt rektorn för Vasa universitet Jari Kuusisto borde man inte tumma på förhållandet mellan forskning och basundervisning.
- Forskning och utbildning går hand i hand. Via forskningen överförs den nyaste kunskapen till universitetsutbildningen. På det sättet är det svårt att tänka sig ett universitet utan egen forskning.
Finns det resurser för högklassig forskning vid alla våra universitet?
- Resurser är det säkert ont om, och säkert finns det anledning att gå in för en bättre arbetsfördelning mellan universiteten, så att man inte forskar inom samma områden och samarbetar bättre. På det här sättet kan vi använda resurserna bättre, säger Kuusisto.
