Arbetsmarknadsparterna försöker febrilt få arbetsmarknaden att fungera bättre. Men ska jobben besättas av de arbetslösa, krävs rejäla reformer snarare än regeringens punktinsatser, anser rekryteringsexpert.
Trots att oroande många finländare går osysselsatta finns det också allt fler obesatta jobb. För trots försök finns fortfarande problemet att utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden inte möts optimalt.
- Det finns ökande mängder lediga platser. Till exempel läkarjobb men också inom IT-sektorn. Problemet med speciellt unga it-utbildade är att de saknar arbetserfarenhet och behöver få praktik före de anställs av företagen, säger Ismo Kurri, som är vd för rekryteringsbolaget Uranus.
I juli fanns det drygt 370 000 jobbsökande finländare medan de obesatta jobben var drygt 90 000. Problemet är delvis folk med fel utbildning för jobben.
- Det vore ologiskt att anställa en ingenjör som städare. Dessutom behöver en städare också en anpassad skolning för jobbet. Så det går sällan att besätta vakanserna direkt, säger Rita Asplund som är forskningsdirektör på Näringslivets forskningsinstitut Etla.
Personliga lösningar krävs
Asplund anser därför man behöver skräddarsydda åtgärder för att få arbetsmarknaden fungerande. Och Ismo Kurri håller med. Därför behövs också politiska insatser.
- De lediga jobben finns till stor del i huvudstadsregionen. Men höga boendekostnader skrämmer många potentiella sökanden. Därför borde man likt i Vanda låta tvångsinlösa mera mark i både Helsingfors och Esbo för att bygga förmånliga bostäder, föreslår Ismo Kurri.
Dessutom ser Kurri en tendens att den statliga arbetsförmedlingen saknar resurser att hantera de arbetssökande. Ska de finna passande jobb, krävs personlig handledning. Rita Asplund håller med.
- Det finns inga generella lösningar. Man måste noga kartlägga vad den arbetssökande har för meriter, men också eventuella hälsohinder. Om det behövs en omskolning eller tilläggsutbildning måste det ombesörjas, säger Rita Asplund.
Resurskrävande intervjuer
Regeringen föreslår att arbetslösa ges möjlighet till intervjuer för att följa upp läget. I praktiken är det ändå en oklar fråga. Arbetskraftsbyråerna säger att det idag saknas resurser att handleda de arbetssökande, då resurserna redan är knappa. På vilket sätt tilläggsresurser ska fördelas är ännu också oklart.
Därför föreslås privata aktörer kunna avlasta de statliga arbetskraftsbyråerna. Men i vilken omfattning har ännu inte definierats. Ismo Kurri anser att det vore det effektivaste sättet att sköta det.
- Den offentliga sektorn har inte resurser att sköta läget som det är ens nu, säger Kurri.
De 17 miljoner euro som viks för intervjuerna blir småpengar fördelat på alla arbetslösa. Arbetskraftsbyråerna vet ännu inte hur omfattande intervjuerna ska utföras – och vem som egentligen berörs.
Möjligheten för de 60 år fyllda långtidsarbetslösa att gå i pension rör preliminärt 4 800 personer. Det kunde minska antalet arbetslösa med en dryg procent. På arbetskraftsbyråerna uppskattar man därför att arbetsbördan lättar med motsvarande – mycket marginella - del.
Piska och morot otillräckligt
Regeringens försök att motivera till jobb genom försämrade arbetslöshetsvillkor, tror Ismo Kurri inte att räcker hela vägen.
- Jämför vi med Sverige och Danmark är det för lätt att tacka nej till ett jobb här. Men ska vi lösa problemet behövs alla de förslag som ligger på bordet nu. Det behövs praktikmöjligheter för de unga, möjlighet till billigt boende i huvudstadsregionen och personlig handledning. Ingen enskild åtgärd räcker utan alla behövs, säger Ismo Kurri.