Många finländare lägger ner stora mängder av pengar på vitaminpiller - och slänger därmed i praktiken ut pengar genom fönstret. Man behöver inte äta vitaminer "för säkerhets skull".
Professor Marina Heinonen säger i tidningen Kuluttaja att en frisk person som följer näringsrekommendationerna inte behöver äta vitaminer och spårämnen i pillerform. Heinonen är professor vid Helsingfors universitet och specialist på näringsfrågor.
Enligt tidningen betalar en finländare årligen i medeltal 60 euro för näringstillskott.
Reklam lockar till inköp
Reklam för all världens piller och brustabletter riktas till stressade människor som inte orkar och hinner "ta hand om sig själva". Pillren ska pigga upp den trötta och slutkörda människan så att hen igen glatt orkar trampa vidare i ekorrhjulet.
Finravinto 2012-undersökningen visar att den här typens reklam fungerar.
Över två av fem kvinnor använder någon form av kosttillskott. Välutbildade kvinnor i huvudstadsregionen är den grupp som använder mest tillskott. - Och den gruppen är också den som normalt äter mångsidigt och hälsosamt.
Enligt undersökningen får finländarna i medeltal i sig de flesta näringsämnena via vanlig mat.
Män bosatta i Norra Karelen är den grupp som äter minst näringstillskott.
Näringstillskott är inte medicin
Enligt lagen är näringstillskott livsmedel - inte läkemedel. De får inte heller saluföras som läkemedel - trots att de säljs också på apotek.
C-vitaminer och zinktabletter äts i stor skala i syfte att förhindra förkylning.
Forskning har ändå visat att varken c-vitamin eller zink - eller multivitaminer - förhindrar att förkylning bryter ut. Sjukdomstiden kan dock förkortas en aning.
Reklamen talar här ofta ett annat språk och man kan lätt få en bild av att pillren förhindrar förkylning trots att det kanske inte sägs rakt ut.
I den finstilta texten kryper sanningen fram: Här sägs det att näringstillskott inte ersätter en mångsidig och balanserad kost.
Konstiga prisskillnader
Vitaminer och näringstillskott säljs i matbutiker, naturkostbutiker och på apoteken. I dag säljs mycket också via nätet.
Priserna kan dock ibland få konsumenten fundersam, och tidningen Kuluttaja ger ett exempel: Glucosamin Plus kostar 17,90 euro på Tokmanni medan samma tillverkare saluför Arthrobalans Plus på Universitetsapoteket för 46 euro.
Medlet är avsett för vård av lederna. Namnet varierar men innehållet är det samma enligt beskrivningen på förpackningarna.
"Ät inte för säkerhets skull"
Uttalanden om att näringstillskott inte alls behövs kan väcka starka känslor.
Många konsumenter och försäljare av dessa produkter försäkrar att dessa medel har effekt medan officiella näringsexperter och statliga instanser är försiktiga i sina utlåtanden.
Till exempel professor Marina Heinonen vid Helsingfors universitet har en försiktig inställning. Hon anser att man inte ska äta extra tillskott om man följer näringsrekommendationerna.
- Man ska inte äta vitamintillskott för säkerhets skull - framför allt inte fettlösliga vitaminer som samlas i kroppen - det vill säga A-, D-, E- och K-vitaminer, säger hon enligt Kuluttaja.
- Om man lider brist på något ämne är det naturligtvis berättigat att ta ett tillskott i någon form - men inte annars,
Extra vitaminintag kan till och med vara skadligt. Speciellt A-vitamin ska inte ätas i för stora mängder.
I Europa höjdes i år rekommendationen för D-vitaminintag till 15 mikrogram. I Finland är rekommendationen 10 mikrogram
Också D-vitamin bör intas med måtta. Enligt Heinonen rekommenderar apoteken ofta för stora doser D-vitamin för kunderna.
I forskningsvärlden råder det dock oenighet om det lämpliga dagliga intaget av D-vitamin.
I Finland tillsätts det vitaminer i maten
I Finland är rekommendationen 10 mikrogram D-vitamin per dag vintertid - men bara vid behov.
Det är bara barn och äldre människor som rekommenderas extra D-vitaminintag året runt - oavsett kosten, och för äldre människor är rekommendationen 20 mikrogram.
Också i Finland har en del läkare krävt att det rekommenderade D-vitaminintaget höjs.
Den rekommenderade mängden i Finland hör fortfarande till den lägsta i Europa - trots att solen skiner jämförelsevis lite jämfört med övriga europeiska länder (D-vitamin bildas i huden när solen lyser).
Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA rekommenderar 15 mikrogram per dag.
Bakgrunden till de olika rekommendationerna är delvis det faktum att livsmedlen i Finland har tillskott av D-vitamin.
I näringsrekommendationerna förutsätts det att man dagligen får i sig en halv liter mjölk- eller växtbaserade produkter med tillsatt D-vitamin, att man breder fett som innehåller D-vitamin på brödet och att man äter fet fisk ett par tre gånger per vecka.
Om man inte gör detta behövs det tillskott på burk.
Sällsynt med vitaminförgiftning
Man ska vara försiktig med A-vitamin och inte överskrida de rekommenderade gränserna.
Överdosering kan leda till vitaminförgiftning - men det är ovanligt, och då handlar det om verkligt stora överdoser.
Enbart vanlig mat och en multivitamintablett per dag leder inte till skador.
När ska man äta vitamintillskott?
Många människor tuggar i sig vitaminpiller helt i onödan.
Enligt Finravinto 2012-undersökningen får den genomsnittliga finländarna i sig nästan alla vitaminer och spårämnen i enlighet med rekommendationerna.
Det vanligaste som finländarna lider brist på är folat. Folat hör till B-vitamingruppen, och finns i helkornsspannmål, färska frukter och grönsaker samt i lever.
Folat försvinner dock lätt vid lagring och upphettning av mat. Bristen tar sig uttryck i lågt hemoglobinvärde.
Folat är också viktigt för fostrets utveckling. Gravida kan bli rekommenderade folsyra.
Anemi pekar på vitaminbrist - och det märks i form av trötthet och minskad prestationsförmåga.
Kvinnor i fertil ålder lider också ofta av järnbrist. Järntillskott i stora doser är ändå inte bra.
Om man inte dagligen äter färska frukter, grönsaker och bär kan man lida brist på många viktiga näringsämnen.
Behovet av extra järn eller B-vitamin kan visa sig vid ett läkarbesök. Man kan göra D- och B12-vitamintest mot betalning på privata läkarstationer och apotek.
Brist på D-vitamin kan ta sig uttryck i försvagad benbyggnad och minskad motståndskraft. Veganer behöver ofta extra tillskott av B12-vitamin och eventuellt kalcium.
Om man inte dagligen äter färska frukter, grönsaker och bär kan man lida brist på många viktiga näringsämnen. Då är den bästa justeringen av obalansen att äta mera frukt och grönsaker - och inte att ta till pillerburkarna.
Rekommendationer gäller friska människor
Det är bra att minnas att rekommendationer alltid gäller enbart friska människor och människor i genomsnitt.
Sjuka människor kan ordineras stora mängder näringsskott av olika slag.
Också en frisk människa kan behöva näringstillskott under graviditet, amning, i samband med hård sport eller bantning.
C-vitamin och zink kan enligt forskning förkorta en förkylning men förhindrar inte att förkylningen bryter ut
Många äldre människor och kroniskt sjuka människor äter för lite mat och kan därför behöva näringstillskott.
Det är dock skäl att rådfråga läkare angående extra pillerintag eftersom vissa näringstillskott kan försvaga upptagningen av mediciner.
Svag övervakning
Kan man då lita på att pillerburken innehåller vad etiketten utlovar?
Näringstillskott granskas inte lika noga som mediciner. Ansvaret för att innehållet är korrekt ligger hos tillverkaren, importören och försäljaren.
Det handlar om livsmedel - och det betyder att övervakningen inte är lika strikt som vid granskning av läkemedel.
I fjol visade tidningen Råd & Rön att vissa B-vitaminprodukter inte alls innehöll den utlovade vitaminmängden.
Det utlovas att produkten i fråga leder till att "gifter i kroppen neutraliseras."
Det förekommer också humbug: Man ska alltid låta varningsklockorna ringa om näringstillskott marknadsförs som "nästan en medicin" eller som botemedel för en sjukdom.
Överord och löften om snabb viktminskning är annat man ska se upp med - likaså läkares och kändisars rekommendationer.
Marknadsföring kan också handla om att spela med rädsla: Det utlovas att produkten i fråga leder till att "gifter i kroppen neutraliseras."