Arbetet med ny underrättelselagstiftning framskrider. Skyddspolisens uppgifter och övervakning är under lupp.
Finland ska inom ett par år att få ny underrättelselagstiftning. Våra myndigheter vill ha bättre möjligheter att idka underrättelse och datatrafikspaning, för att bland annat följa med misstänkta terrorister.
Planeringskommissionen för försvarsinformation arrangerade på onsdagen ett seminarium, där arbetsgruppen som dryftar reformen presenterade halvtidsresultat.
Om något blev klart på seminariet var det att reformen är ett massivt projekt med många inblandade.
Övervakning och beslutsfattande
Frågor som kommer att väcka debatt är bland annat skyddspolisens och andra aktörers uppgifter och övervakning, samt beslutsfattandemodellen.
Vidare frågar sig många hur det ska gå att få ut information om datatrafik utan att äventyra enskilda personers data- och integritetsskydd.
Det lutar mot att skyddspolisen i vissa fall förpliktigas överlåta information till andra myndigheter.
Den rättsliga övervakningen av underrättelseverksamheten kan kräva ett nytt organ. Utformningen är ännu oklar.
Allt ska ändå inte göras som utomlands.
-Vi kommer inte att kräva att företag överlåter krypteringsnycklar eller inför bakdörrar, sa lagstiftningsdirektör Hanna Nordström vid försvarsministeriet.
Kommunikation behövs
Det har varit ganska tyst om beredningen av lagstiftningen, trots att arbetsgruppen redan suttit ett år.
Erfarenheter från Sverige, där motsvarande lagstiftning genomfördes för några år sedan, visar att projektets framgång är beroende av hur väl det hela kommuniceras till allmänheten.
Riksdagsledamot Sofia Vikman (Saml) är ordförande för Planeringskommissionen för försvarsinformation. Hon är hoppfull.
- Dessa frågor har lösts annanstans i Europa. Jag ser ingen orsak till varför vi inte skulle lyckas med det i Finland.