Så gott som alla är rädda för något och så ska det också vara. Fastän rädslor är en naturlig del av livet kan en rädsla gå till överdrift eller bli en orealistisk fobi. Om en fobi stör vardagen lönar det sig att söka hjälp.
– Vi behöver rädsla hela tiden i vårt vardagliga liv. Rädslans uppgift är att skydda oss från faror och hjälpa oss att undvika dem. Rädsla är alltså oftast inte symptomet utan en normal och nyttig reaktion, säger docent Björn Appelberg som är specialläkare inom psykiatri.
– Rädslor är en nackdel då de är oproportionerligt starka eller orealistiska som i en fobi.
Men var går gränsen mellan rädsla och och en överdriven rädsla, alltså en fobi?
– Man brukar tala om fobier när personen i fråga själv vet att hen är rädd för något ofarligt.
Typiska fobier är höjdskräck och klaustrofobi men också en rädsla för offentliga platser (agorafobi eller torgskräck) är en väldigt vanlig fobi. I finska Yles program Akuuttis enkät gällande rädslor kom det fram att många också är rädda för insekter och djur.
”Ormar. Jag avskyr eller hatar inte de här oskyldiga varelserna, men jag är otroligt rädd för dem. Jag kan inte ens gå in på terrarierna i djurparker utan att bli förskräckt av att se ormar. Det lustiga är att jag inte har några negativa erfarenheter av ormar, min rädsla baserar sig på något undermedvetet och primitivt.”
Dödsångest
I enkäten om rädslor kom det fram att finländarna är speciellt rädda för att bli sjuka och för att dö. Hur vanligt är det?
– Det är normalt att känna rädsla för sjukdomar och döden. Vem skulle inte vara rädd för att bli sjuk eller för att dö? Om rädslan går till överdrift talar man ofta om hypokondri. En annan förklaring på överdrivna rädslor kan ligga i en depression, förklarar Björn Appelberg.
”Jag har alltid varit rädd för sjukdomar och döden. De senaste fem åren har verkligen satt mig på prov – först fick min mamma en hjärnblödning, min pappa prostatacancer som han dog av och sedan blev jag själv diagnosticerad med melanom för ett drygt år sedan. De senaste månaderna känns som de första i mitt vuxna liv då jag verkligen lever för fullt. Terapi, självanalys, yoga och tidens gång har hjälpt. Jag har inte hittat på något magiskt sätt att bli kvitt rädslan utom att andas enligt yogans principer de stunder som är värst, andningen lugnar ner mig. Med hjälp av den är det lättare att förstå att det inte finns något annat än nuet.”
Omvärlden påverkar våra rädslor
Björn Appelberg påminner om att ämnen som får mycket synlighet i media och i offentligheten, såsom våldsbrott och terrorism, naturligtvis kan skapa rädslor hos folk.
”Jag är rädd då jag promenerar ensam i skogen eller på ett avlägset motionsspår. Jag är inte rädd för skogen och djuren utan människorna. Jag är rädd för att jag ska bli våldtagen eller utsatt för något annat våldsbrott. Jag älskar att röra på mig i naturen så därför måste jag övervinna den här rädslan ofta och gå ut trots att jag är rädd. Då jag haft hund har det varit lättare, men just nu har jag ingen hund. Rädslan härstammar från nyheter och från att jag som barn och tonåring ofta såg blottare i skogen.”
– Nästan alla psykiatriska störningar kan kopplas ihop med ångest och rädslor. Därför är det väldigt svårt att ge allmängiltiga råd om hur man ska slippa de här känslorna. Tidigare erfarenheter från ångestladdade eller farliga situationer påverkar också våra rädslor.
”Förr var jag rädd nästan för allt och alla på grund av mitt maniska och depressiva beteende. Numera är jag rädd för att bli marginaliserad på grund av mina mentala problem. Jag är också rädd för att förbli arbetslös och barnlös, fastän jag är i väldigt bra skick jämfört med många andra som rehabiliteras för mental ohälsa.”
Överdriven rädsla? Sök hjälp!
Rädsla för sociala situationer är också vanlig för många. Orimligt stor scenskräck eller den så kallade kaffekoppsneurosen, alltså att händerna skakar i sociala situationer, kan orsaka stark ångest förklarar docent Björn Appelberg som är specialläkare inom psykiatri.
Det finns ändå hjälp att få. Om någon rädsla är närvarande i vardagen och dagligen irriterar lönar det sig att söka hjälp.
– I behandlingen av fobier används desensibilisering som är en form av beteendeterapi inom vilken patienten utsätts för samma mentala stimuli som orsakar rädslan. En bakomliggande orsak för ångest och rädslor kan också vara ångeststörningar som å sin sida behandlas med psykoterapi och med antidepressiva läkemedel, säger Appelberg.
Text: Anu-Maija Kärjä
Citaten i artikeln baserar sig på svaren som kommit in via Akuuttis enkät om rädslor. Ursprungstexten finns på Akuuttis sida.
Vad är du rädd för? Diskutera gärna i kommentarsfältet nedan.