Det är slutspurt i förhandlingarna mellan Posten och KSF Media om morgontidningarna. Läget just nu är att KSF Media ensamt borde bära kostnaderna för morgontidningsutdelningen på glesbygden säger KSF:s vd Jens Berg och talar om en astronomisk summa. Postens Risto Savikko håller med men lägger ansvaret på förläggaren.
Vi har intervjuat Risto Savikko, direktör för Postens tidningsdistribution och bett KSF Medias Jens Berg kommentera Savikkos tankar.
Risto Savikko, i ett hurudant skede är förhandlingarna nu?
- För tillfället går förhandlingarna i god anda. Men förändringar är alltid beklagliga eftersom servicenivån ändras. Huvudorsaken är en kraftig minskning av upplagorna. Förhandlingarna ska förhoppningsvis avslutas inom en vecka. Efter det kan förläggarna börja informera sina prenumeranter om de lösningar som ska genomföras under sista delen av året.
Ni sade från Posten förra veckan att Västra Nyland på en del områden snart ska delas ut med dagsposten. Hur kommenterar du det?
- Det stämmer inte just nu. Vi förhandlar som bäst med KSF:s olika tidningar om vilken lösning de väljer i samband med förändringarna. Vi har just nu daglig förhandlingskontakt och försöker hitta lösningar. Vi erbjuder fortfarande morgon- förmiddags- och dagspostutdelning. Vi kan också hitta andra lösningar. Men det här betyder att vi inte kan bekräfta att till exempel Bromarv blir utan morgontidningar eftersom förhandlingarna är på hälft.
Så ni vill alltså rätta den information ni kom med tidigare?
- Det är korrekt, jag vill rätta den informationen.
Uppsagda utdelare
Sammanlagt 232 morgonpostutdelare i Nyland är uppsagda. På den nyländska landsbygden finns sådana som är uppsagda vid samma tidpunkt som Västra Nyland blir tvådagarstidning. På små orter vet många om det här snabbt och frågor uppstår. Tycker du att ni har informerat tillräckligt - det är ju ändå ni som sagt upp utdelarna?
- Jo, vi har varit tvungna att föra samarbetsförhandlingar. Det hänger ihop med att vi känner till den största tidningens beslut om utdelningsområden. Men nu specificeras områdena och det kan finnas behov av att ytterligare specificera. Men de justeringar som behöver göras är småskaliga.
Så trots att utdelare är uppsagda går det inte att dra slutsatsen att det inte kommer morgonpost?
- Det finns ännu en möjlighet att det kommer morgonpost. KSF och andra förläggare kan besluta sig för vad som helst och efter det kan Posten ändra eller ta tillbaka något av de beslut som fattats. Vi specificerar sedan ändringarna som vi ännu under de sista förhandlingarna lyckas få till stånd.
Enligt den linjedragning som nu gjorts är budet att morgontidningarna ska delas ut i delar av Nyland, Helsingfors, Esbo, Grankulla, Vanda.
Så vem är det egentligen som bestämmer var det ska delas ut tidningar i Nyland och var inte?
- Det är i sista hand alltid förläggaren som bestämmer enligt vilken servicenivå tidningarna delas ut. Förläggaren överväger alla alternativ och fattar det slutliga beslutet.
Vilken tidning är då störst här i Västnyland, är det KSF? Eller är det egentligen Sanoma-koncernen som styr här?
- Våra morgonutdelningsområden bestäms alltid utgående från den största tidningen, för att få billigare utdelningskostnader. Vårt produktionsområde är Nyland samt huvudstadsregionen och här är Sanoma-koncernens Helsingin Sanomat störst. Men det är förståeligt att då man går till mindre städer och byar så kan en lokaltidning vara större. Då hela området ses över och beslut fattas så görs de alltid utgående från den tidning som har de flesta prenumeranterna.
Ni ser på ett större område, Nyland, men går det inte att se på mindre områden, såsom Västnyland?
- Vi gör beslutet enligt de stora tidningarna och utgår från den billigaste lösningen då vi börjar bygga upp morgondistributionen. Sedan kan alla andra tidningar som har förmåga, vilja och ekonomi ansluta sig.
Oskäliga kostnader för KSF
Hur är det då med KSF Media som är stort i Västnyland - är det då KSF som fattar beslutet om det ska bli morgondistribution eller inte?
- Det är nog i Västnyland i sista hand KSF-koncernen som bestämmer om tidningens servicenivå. Men samtidigt måste jag påpeka att då huvudtidningen eller flera små tidningar inte deltar i morgontidningsutdelningen så uppstår en oskäligt stor kostnadsbelastning för KSF.
Här övervägs nu om vilja och förmåga möts. Det är svåra frågor.
Ekonomisk belastning och ekonomiska realiteter kan flytta beslutsfattandet åt ett annat håll. Här övervägs nu om vilja och förmåga möts. Det är svåra frågor. Men i sista hand fattar alltid förläggaren beslutet, det kan till och med handla om en förläggares enskilda tidning.
Men från tidningshusens sida sett kan prisnivån bli orimlig.
- Jo, tyvärr kan det bli så. Kostnaderna för morgonutdelningen fördelas mellan de tidningar som är med. Om någon tidning upplever att den ekonomiska belastningen blir för stor och hoppar av så fördelas kostnaderna bland dem som fortsätter verka på området. Men det är också tvärtom. Om en tidning kommer till eller ökar antalet utdelningsgånger så blir det billigare för alla tidningar.
Posten erbjuder alternativ
Så vem är det då sist och slutligen som fattar beslutet om utdelningen?
- Posten erbjuder alternativen som kan vara morgonutdelning, dagsutdelning eller något annat. Posten prissätter och förläggaren bestämmer i sista hand om den har råd eller inte.
Små tidningshus vill flytta över ansvaret på er och säger att ni inte erbjuder tjänster.
- Vi erbjuder nog. Också åt små tidningar, alla olika utdelningsmöjligheter. Posten är intresserad av att få dela ut alla tidningar och gör allt för att hålla prisnivån så låg som möjligt. Vi gör allt för att tidningarna ska få det enligt den servicenivå de vill ha och till ett vettigt pris.
Vad säger postlagen?
Svenskspråkiga områden kan påverkas extra mycket av förändringarna. Vilket ansvar har Posten?
- Den svenska pressen är oerhört viktig för Posten. KSF har varit en långvarig och bra kund och vi delar gärna alla deras tidningar. Utgångsläget är också att det inte spelar någon roll på vilket språk en tidning kommer ut. Men postlagen gäller på den här punkten inte tidningsutdelningen på något vis. Den måste skötas kommersiellt. Postlagen sträcker sig så pass långt att vi vet vilka hushåll som är finskspråkiga och vilka som svenskspråkiga. På det sättet kan man styra andra försändelser med rätt språkkod och ge service på modersmålet. Vi kan också sälja en service som lätt når alla exempelvis svenskspråkiga hushåll.