Artikeln är över 8 år gammal

Olav Jern kommer att sakna arbetsgemenskapen

Olav Jern står i kostym framför en karta av Österbotten. På kartan är Kristinestad, Vasa, Jakobstad och Karleby utmärkt.
Olav Jern Bild: Yle/Sofi Nordmyr

Olav Jern gör sin sista arbetsdag som Österbottens landskapsdirektör måndagen den 31.10 2016. Sedan väntar en lång ledighet i form av outtagna semesterdagar. Formellt går Jern i pension i april nästa år, då han fyller 67 år.

Olav Jern är född och uppvuxen i Gerby, i dåvarande Korsholm. Han bor nu också på den plats där han föddes, men är numera stadsbo, eftersom Gerby by år 1973 blev en del av Vasa.

Olav Jern kommer från en jordbrukarsläkt som alltid har varit mycket aktiv i samhällsfrågor. Hans far var aktiv inom producentrörelsen och hans farfar Levi Jern och hans faster Elly Sigfrids var bägge riksdagsledamöter.

13 år i Helsingfors

Olav Jern studerade vid Tekniska högskolan i Helsingfors. Hans studieinriktning var lantmäteri med inriktning på planläggning.

- Det gör att jag egentligen sysslar med en sådan uppgift som jag har studerat till. Det är en skam att säga, men faktum är att jag aldrig blev färdig. Jag hade i huvudsak allt avlagt, men examen lämnade.

Efter 13 år i Helsingfors flyttade Olav tillbaka till Österbotten. Hans första jobb efter flytten hem var som vikarierande ombudsman på Svenska Österbottens landskapsförbund.

År 1986 blev han så kallad att bli generalsekreterare för det försök med länsdelegationer som genomfördes i fem landskap, däribland Vasa län.

- Det var landshövding Mauno Kangasniemi som ville ha mig att jobba på länsstyrelsen. Där hann jag jobba åtta år innan jag övergick till den nya landskapsdirektörsfunktionen.

Landskapsdirektör

Samkommunen Österbottens förbund grundades år 1994 och Olav Jern fick då jobbet som landskapsdirektör. Han tillträdde tjänsten den 15 augusti det året.

- Som den första tjänsteinnehavaren och arbetstagaren var det min roll att skapa organisationen. De 13 första personerna som anställdes rekryterades bland dem som var uppsagda från regionplaneförbundet för Vasa län, som då upplöstes.

Olav Jern har rätt så långt varit "landskapets ansikte utåt" i massmedia. Han säger ändå att det inte har varit hans ambition att personifiera förbundet, den uppgiften tillhör den politiska ledningen.

- I viss mån har vi lyckats med det i Österbotten, men det har i landet som helhet inte lyckats att tydligt åskådliggöra tudelningen mellan å ena sidan landskapsdirektör och tjänstemän och å andra sidan politikerna som ska styra.

"Han får alltid sin vilja igenom"

Hur har Olav Jern då varit att arbeta med? Då han själv ombes besvara den frågan återberättar han vad en kommunpolitiker refererade till en kollega:

"Den där Olav Jern, han säger just ingenting på de där mötena, men sen får han alltid sin vilja igenom".

- Det är väl lite mitt sätt att jobba, att registrera och ta till mig och sedan verkligen föra saker till beslut, säger Jern. Det är det mest irriterande om saker och ting bara blir hängande och inget händer.

Den här egenskapen har lett till att Olav Jern har fått en hel del uppdrag utöver sitt ordinarie jobb. En del av uppdragen fortsätter också efter att landskapsdirektörsjobbet tar slut.

- En av de frågor jag kommer att fortsätta med är Kyro älvs mynningsområde, jag ska fortsätta som ordförande i den gruppen.

Jern säger också att han kan irriterar människor med det att han ofta har ett hundraårigt perspektiv bakåt på saker och ting. Finland fyller 100 år nästa år och det är bra att i dagens samhälle också se från vilken punkt Finland startade den 6 december 1917.

- Mina två döttrar brukar också säga, då de frågar mig någonting och ber mig förklara: "Du behöver inte göra det invecklat". Det är väl det som irriterar människor att jag tar alltid den långa förklaringen istället för den korta.

Varthän, Österbotten?

Då Olav Jern nu lämnar yrkeslivet för en välförtjänt pensionärstillvaro är det med blandade känslor. Han drar parallellen till idrottare: de hatar att förlora den sista tävlingen.

- Det är därför jag är så oerhört upprörd över regeringens beslut om fulljoursjukhusen. Det finns inga motiveringar varför det ska vara dessa tolv, det finns ännu sämre motiveringar varför landskapet Österbotten ska sättas i den allra sämsta situationen.

Olav Jern säger att Österbotten nu har det sämsta läget under hela hans tid som landskapsdirektör. Det kommer att krävas en massiv insats av alla österbottniska politiker att se till att landskapet inte blir åsidosatt.

- Landskaps- och vårdreformen ligger långt i våra egna händer, men vi behöver en regering som förstår det. Det börjar bli tunnsått med förståelsen.

Till österbottningarna säger den avgående landskapsdirektören att de borde se till styrkorna: att Österbotten funderar bra och att näringslivet är livskraftigt.

- Jobba vidare på det tillsammans och ha den österbottniska envisheten, men: fundera också på vad vi kan avstå. Till exempel: behöver vi faktiskt femton kommuner i Österbotten? Vi kan inte bara hålla fast vid nånting för att det ligger nära oss, vi måste se till helheten.

Nöjd med hur det blev

Då Olav Jern ser tillbaka på sitt yrkesliv konstaterar han att han är nöjd med hur det hela blev. Han valde rätt och hamnade rätt, helt enkelt.

- Fast man tror i ungdomsåren att nu går det spikrakt åt det ena eller andra hållet så är det ofta helt och hållet slumpen som kan avgöra vilken inriktningen blir.

Olav säger att dagens ungdomar inte borde vara så bekymrade över frågan om de väljer rätt eller fel. De hamnar ändå att göra många val i sina liv.

Många har frågat Olav vad han ska börja göra nu då han kommer ifrån jobbet. Åt en journalist svarade han kort: "Det vet jag den första i elfte på morgonen då jag vaknar".

Det som han mest kommer att sakna är alla medarbetare på förbundet och den dagliga kontakten med dem. Det är ett väl sammansvetsat gäng.

- Jag vet inte om jag kommer att sakna själva jobbet. Jag har ännu inte kommit i den situationen att jag måste känna efter, säger Olav Jern.

Landskapsdirektör Olav Jern går i pension