Trodde du att luciasången är en hyllning till luciahelgonet? Inte alls, sångtexten handlar om vågor och vind och vackra hamnkvarter i Neapel i Italien. Först 90 år efter att sången skrevs ändrades texten till att handla om ljusbringerskan.
Luciasången kommer från Neapel i Italien. Där bodde den italienska tonsättaren Teodoro Cottrau och han är fadern till luciasången, både då det gäller melodi och text. Sången skrev han år 1835.
Cottrau skrev ursprungligen texten på napolitanska men tänkte att sången kunde bli populärare om den översattes till italienska. Enrico Cossovich skrev den italienska texten.
Sångtexten handlar inte alls om helgonet Lucia utan om Neapels hamnkvarter som heter Borgo Santa Lucia. Översätter man man den italienska texten Sul mare luccica l’astro d’argento blir det ungefär:
På havet skiner silverstjärnan,
lugna är vågorna,
mild är vinden.
Kom till min lilla båt,
Santa Lucia! Santa Lucia!
Sången lär ha sjungits av gondolförare och texten i luciasången är lagd i munnen på skepparen till en liten utfärdsbåt, som ligger vid kajen i Neapel. Han ropar in passagerare genom att lyriskt beskriva hur fager stadsdelen om Santa Lucia är från havet.
Sången fick ny text då lussandet kom igång i Sverige
Det berättas att melodin sedan har kommit till Sverige med tonsättaren Gunnar Wennerberg i medlet av 1800-talet.
Den första svenska texten fick sången i början av 1900-talet och då började den: Aftonens stjärna havet bestrålar, uti dess skimmer allt nu sig målar...
Men då sången började sjungas i samband med luciafirandet skrevs nya texter.
Den text som mest används mest i finlandssvenska sammanhang börjar med Sankta lucia ljusklara hägring... och skrevs av den svenska författaren Sofia Elmblad och publicerades 1924.
Bara några år senare kom en ny text: Natten går tunga fjät runt gård och stuva…. den sjungs oftast i Sverige och den skrev läroboks- och sångtextförfattare Arwid Rosén i de tider då lussandet tog ordentligt fart i Sverige i slutet av 20-talet.
Dessutom finns ännu en tredje text till luciasången som kom till i slutet av 50-talet. Den kallas ibland för dagisversionen. Ute är mörkt och kallt i alla husen lyser nu överallt de tända ljusen. Hela texten är betydligt lättare för barn att förstå om man jämför med de två andra texterna. Den författade förskolläraren Halldis Ljungqvist
Mer om låten kan du höra i Vega kväll tisdag med start kl 17.30
Men vad tycker du om julmusiken? Börjar man i allmänhet spela den för tidigt eller för sent? Borde den vara helt förbjuden på vissa platser? Hur mycket julmusik vill du höra i radion? Och har du någon speciell favorit som sällan spelas?
Skriv ner dina tankar här nedan och skicka till oss. Och har du en bild med någon form av julmotiv så publicerar vi gärna en sådan i anknytning till artiklarna. Kom ihåg att kolla att vi har rätt att publicera bilden. Skicka per mail till vega.musik@yle.fi