Barn är speciellt utsatta då staten sparar. För barn med utvecklingsstörning eller funktionsnedsättning är nedskärningarna ännu mer dramatiska. Vid årsskiftet gjordes en lagändring, som gör det svårare för barn med specialbehov att få terapi, och det börjar redan synas.
Åbobon Alex Linnasaari går på fjärde klassen i Luolavuoren koulu. Han lär sig gärna nya saker, han trivs i skolan, han kan redan flera ord och han lär sig praktiska saker för att kunna klara sig så bra som möjligt i livet.
Men Alex mamma, Annamari Tähtinen, är orolig för hur mycket talterapi och fysioterapi han kommer att få nu. Tidigare fick familjen nästan all terapi de ansökt om. Då skolan började slutade han få all slags rehabilitering, för det hette att skolan ger allt stöd, men så har det inte blivit.
Barn med specialbehov och deras familjer behöver mycket stöd, men efter lagändringen som trädde i kraft vid årsskiftet har FPA skärpt sina krav och linjen för vem som har rätt att få sin terapi ersatt. Orsaken var bland annat att spara pengar.
- Många barn med funktionsnedsättning har i år fått avslag på sina ansökningar, säger Tähtinen, och terapin är så viktig för Alex utveckling.
Alex har utvecklingsstörningen Coffin-Lowrys syndrom. Den är så ovanlig att det dröjde flera år innan han fick diagnosen. Och fastän Alex är densamma som för ett år sedan och skulle behöva bland annat talterapi, så har FPA:s linje ändrats, och det finns risk för att hans ansökan avslås.
För barn med utvecklingsstörning eller funktionsnedsättning görs det en rehabiliteringsplan. Den är individuell, men myndigheterna har skärpt linjen för alla. Då FPA anser att allt färre klienter är i behov av krävande medicinsk rehabilitering och vägrar betala för rehabiliteringen, så blir det kommunerna som får stå för kostnaderna.
Syns tydligt att barn inte kan gå i terapi
Fysioterapeuten Elina Enqvist vid terapicentret Regnbågen i Åbo har arbetat med barn i tiotals år, och det senaste året har hon tydligt sett att hennes klienter inte kan gå i terapi enligt rehabiliteringsplanerna.
- En del kommuner betalar för de rekommenderade besöken hos fysioterapeuten och för det årliga besöket till Validias anstalt i Lahtis, alltså Invalidförbundets centraliserade anstaltsvård av barn i Lahtis, där det ges intensivfysioterapi, men andra kommuner väljer att bara betala för till exempel 30 gånger istället för 45, berättar Enqvist.
Barnen borde få rehabilitering så tidigt som möjligt, innan de lärt sig felaktiga rörelser, och terapin borde fortsätta för att hjälpa barnen i deras utveckling.
- Utan terapi går utvecklingen inte framåt, utan kan till och med gå bakåt, så att barn som redan har lärt sig gå med något stöd sedan slutar gå, förklarar Enqvist. Vi har sett barn med muskelspänningar, och sådana som fått mera ont i ryggen och benen.
Risken är att barnen i framtiden behöver mer stöd i skolan, fler assistenter, mer anstaltsvård eller kortvarig avlastningsvård och mera hjälpmedel. Också specialsjukvårdskostnaderna kan stiga på grund av att det behövs fler operationer.
Fysioterapeuten Eija Tikakoski, som är verksamhetsledare för terapicentret Regnbågen, har än så länge inte sett det här hos barnen, men eftersom hon och Enqvist länge arbetat med barn med specialbehov vet de att det är så här det kommer att gå, för att staten vill spara.
- Vi vet inte vad som händer med barn som blir utan terapi, det kan vi bara ana, förklarar Tikakoski, men det är klart att barnen behöver mera stöd i vardagen.
- Och inte nog med att barnen får mindre terapi, utan föräldrarna tvingas bli experter på den byråkratiska djungeln, förklarar Enqvist. Alla orkar inte. Det här är inte att spara.
Alex förstår mycket, men pratar bara lite
Hemma hos Alex väntar man fortfarande på svar av FPA om Alex ska få sin terapi ersatt. Mamman Annamari Tähtinen har hört att det kan löna sig att lämna in ansökningar bara vartannat år. Då har man större chans att få ersättning. Men ingen vet med säkerhet.
Alex följer ivrigt med vår diskussion, och när det är dags att ta en bild av honom för artikeln, visar han gärna runt i huset och föreslår olika platser. Vi tar fotot där han sitter i sin säng med sina mjukisdjur.
- Åhå, säger Alex.
Mer än så kommenterar han inte i dag.
Fotnot: Finland var i år ett av de sista EU-länderna som godkände FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Finland ratificerade konventionen den 10 juni 2016. I konventionen ingår starka förpliktelser till bland annat myndigheter att höra personer med funktionsnedsättning gällande beslut som omfattar dem. Länderna lovar att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning.