Enligt den allmänt vedertagna teorin kan snälla barn vänta sig mest julklappar. Verkligheten verkar ändå vara en annan, visar färsk brittisk forskning.
Forskningsresultaten som lär göra julgubben röd också om öronen publiceras i British Medical Journal.
Skolfrånvaro och ungdomsbrottslighet hade ingen inverkan på julgubbens planer, och inte heller skorstensfrekvens eller avstånd till Nordpolen.
Forskarna testade snälla barn-teorin genom att ringa barnavdelningen på 186 sjukhus, för att kolla om de fick besök av julgubben förra julen. De jämförde sedan med uppgifter om arbetslöshetsgrad, inkomst- och utbildningsnivåer, ungdomsbrottslighet och barnens skolfrånvaro.
Rika barn har förtur?
Undersökningen visade att julgubben hade besökt nästan alla barnavdelningar, men att de sjukhus julgubben hoppade över inte var de dumma barnens sjukhus. I stället var det sjukhus i områden med sämre social- och ekonomisk situation som inte fanns med i julgubbens turnéprogram.
Skolfrånvaro och ungdomsbrottslighet hade ingen inverkan på julgubbens planer, och inte heller skorstensfrekvens eller avstånd till Nordpolen.
Forskningsresultaten visar alltså att det inte är snällhet som främst påverkar julgubbens bedömning, utan ekonomisk och social ställning.
Tilläggsjulgubbar som medicin
Det behövs noggrannare forskning innan teorin om snälla barn helt kan förkastas. Tills dess uppmanar forskarna föräldrar att fundera noggrant på om det verkligen är nödvändigt att berätta om forskningsresultaten för barnen.
Dessutom skulle det vara viktigt att anställa tilläggsjulgubbar i de fattigaste områdena, påpekar forskarna.
Resultaten publicerades i British Medical Journals traditionella julnummer. Julnumret brukar vara fyllt av lite annorlunda forskning, som ändå uppfyller de vetenskapliga kriterierna någotsånär.