Luftiga sekelskiftesvillor med transparenta vita gardiner av spets och bomull. Tapeter med Birger Kaipiainens fåglar och fågelburar av ståltråd som prydnad på en skänk. Småstadsinredningen i tv-serien Lola uppochner är både mysig och kuslig. Kläderna har drag av stramhet och sexualitet.
Idyllen inifrån och utifrån
Jag träffar scenografen Katarina Lume på ett mysigt café på Katrinegatan i Engels kvarter i Helsingfors. Vi sätter ner oss vid ett litet bord nära fönstret. Det känns nästan som att sitta på ett café i en småstad fast spårvagnarna susar förbi. Katarina är uppvuxen i Kristinestad men hon har bott fyrtio år annanstans. Hon bor sedan tjugo år tillbaka i Kronohagen, som hon tycker att känns som en by, men är ändå urban och ger plats för individualism.
- Jag kommer från Kristinestad och känner till idyllen. Det ser mysigt ut när man går på gatan och tittar in i hemmen. Den lycka och ro som man ser bor kanske inte i det där huset ändå. Det beror på hur man ser på idyllen, utifrån eller inifrån. Det kan också vara ångestfyllt. Jag tycker inte om idyllen i en småstad, människor kommer för nära och kontrollen finns där.
I småstaden kan andra människor bli en börda. Ondskan och pengarnas makt är hela tiden närvarande i Flatnäs där serien Lola uppochner utspelar sig. Flatnäs är på riktigt Ekenäs.
- I Flatnäs var klasskillnaderna stora.Ytligheten får synas i de rika hemmen. De såkallade finare husen var färdigt inredda och vi bytte bara möbler. Minnies rum gjordes i familjens sovrum. Det blev ett rosafärgat vackert och fint rum. Varje rollpersonlighet ska synas i inredningen ganska starkt.
Det ser mysigt ut när man går på gatan och tittar in i hemmen. Den lycka och ro som man ser bor kanske inte i det där huset ändå. Det beror på hur man ser på idyllen, utifrån eller inifrån. Det kan också vara ångestfyllt.
Katarina Lume
Fågeln som symbol
Katarina älskar Birger Kaipiainens tapeter. De mörkt tonade fågeltapeterna tillsammans med en svart fågelbur i ståltråd talar sitt tydliga symbolspråk. En av personerna, Charles, har en fin fågeltavla i sitt rum. I Jaktstugan finns uppstoppade fåglar. Jag funderar på fågeln som en symbol för flykt från småstaden.
- Fåglarna symboliserar frihet! Skogen är fin, jag tycker själv mycket om skogen. Sandtaget i filmen är en spännande plats där tragiska händelser utspelar sig vid den stora gropen.
En av mina favoritscener är kräftskivan i skördefesten. Inredningen är pompös och stämningen är laddad.
Hur föddes miljön till kräftskivan?
- Jag använde vinrött sammetstyg och vit spets som dekorationer på borden och billiga kräftor! Vi dukade med äldre och lite finare tallrikar och bestick. Levande ljus i antika kandelabrar pryder de ståtliga borden.
Hemmen i Flatnäs har en luftighet och en enkelhet. Ofta silas ljuset in i rummet från fönstret och ger ett rofyllt sken.
- Jag tycker om vita tyger och spets för att ljuset reflekteras så fint genom det.
Katarina har ett eget lager där hon förvarar föremål, möbler och tyger som hon använder i sin scenografi. Hon har också gjort scenografin till Iris och till Lärljungen av Ulrika Bengts.
Militärisk formalitet och flickig erotik
Kostymören Mariella Rauhala har med sina klädval bidragit till den rika och konstnärliga visualiteten i Lola uppochner. Kläderna är allt från vintagedresser till skräddarsydda plagg.
Vad är typiskt för klädstilen i en småstad?
- Alla rollfigurer i Lola uppochner är på något sätt bekanta för de flesta småstadsbor, från ungdomstiden, familjerna och ur livet - vi är ju alla någons dotter eller son. I småstäder syns människors socioekonomiska status, deras egenheter och märkligheter tydligare. Alla har rättighet att ha en åsikt om varandra. Alla åldersgrupper har sin egen Ca eller Minnie. Min generation kommer ihåg den prydliga flickan med slätt hår, Burberry och Lacostes krokodil på sin pastellfärgade pikéskjorta. Vi minns också den personen som alltid hade samma jeans och luktade svett, för att vattnet frös till is i rören där hemma.
Kan du berätta om flickan i rullstolen och hennes svarta dress med fjädrar?
- Anita Bäck är sjuk och hennes livsmiljö är väldigt begränsad till inomhusmiljöer och hon kan enbart vistas ute med hjälp av andra. Hon vet att hon skall försvinna. När hon en gång får möjlighet att delta i sin vän Minnies skördefest vill hon klä upp sig i sin egen stil och i samklang med sitt humör. Dräkten blir farmors eller fasters gamla glamourösa festklänning från 1940-talet. Jag har gjort Tuonetar-dräkten till Finlands handarbetsmuseum 1998.
En av huvudrollsinnehavarna, Minnie, bär en folkdräktsaktig klänning på festen, berätta om den!
- För mig symboliserar hennes klädsel ett formellt och ångestfyllt sätt att förhålla sig till livet. Hon har ett behov av att vara bättre än andra, att vara vacker och sexig på "det rätta sättet", men samtidigt har hon ett dåligt självförtoende. Dräkten är en klassisk tyrolerklänning, en dirndl som i tuffare version används på Oktoberfester. Hon bär en autentisk klänning för hon är ju festens värdinna pch prinsessa. Klänningen syddes upp för Vivi Lindberg som spelar Minnie.
Berätta om den vita uniformen!
Paradflickornas uniformer är en intressant kombination av militärisk formalitet och flickig erotik. I Flatnäs är det männen som bestämmer - eller tror sig bestämma. Flickorna är som marionettdockor, i scenen klädda i sina uniformer är de jämlika och utsatta för blickar. Paraden har en viktig roll för gemenskapen, att få bli en paradflicka tycks vara alla flickors största dröm. Den inbördes avundsjukan riktar sig mot personliga egenskaper och förmågor. Någon annan har alltid någonting som den andra vill ha - någon är alltid bättre eller starkare än du.
Det långsamma, men ändå skönt suggestiva tempot i Lola uppochner ger scenografin och kostymeringen det utrymme de förtjänar. Miljöernas milda färgskala i naturtoner får en stark udd med de symbolladdade kläderna i glitter, svarta tyger, fjädrar och de vitröda uniformerna. Jag är glad över att det visuella och det estetiska ges en så stor innebörd i filmatiseringen. Symbolerna och färgerna börjar bearbetas i mitt undermedvetna och berättar en ny saga parallellt med filmen.
Kulturredaktionen skriver om teman relaterade till dramaserien Lola uppochner. Se den här: