- En ninja med fyra svärd. Det skulle jag vilja ha. Det har jag sagt åt mamma och pappa, berättar David Thylin.
Han och några av hans kolleger i Daghemmet Tomtebo i Södra Haga i Helsingfors sitter samlade kring ett bord. Thylin, Anton Päivärinta, Leon Heino, Marta Lindroos och Anni Osterman är alla i åldern fyra till fem år, och funderar en hel del på det här med julen och vad den betyder. Julklappar är det som för tillfället känns mest relevant.
- Jag har önskat mig två Elsa-saker, berättar Anni Osterman.
Vad för saker det är spelar mindre roll, så länge de är relaterade till sagda isdrottning. Varför hon är förtjust i Elsa från filmen Frozen (Frost) kan Osterman inte riktigt klä i ord, men dagiskollegan Marta Lindroos har en teori:
- Anni tycker om is-saker och blått. Elsas klänning och mantel är blåa. Så därför.
Osterman nickar begrundande medan hon tuggar på en bomullstuss som har blivit över från något tomtepyssel. Analysen känns mitt i prick, tycker hon.
Det är tåntiga gubbar. Jättetåntiga gubbar. Men sådana vill jag ha.
- Jag önskar mig prinsessor, berättar Lindroos för sin del. Ariel, Snövit och... Jag minns inte vad de andra heter. Inte stora och inte små utan i mellanstorlek.
Inte prinsessor utan Mixels är något som både David Thylin och Leon Heino uppskattar och samlar på. De visar upp en Mixel; ett litet lila legomonster.
- Det är tåntiga gubbar, erkänner Leino. Jättetåntiga gubbar. Men sådana vill jag ha.
- Jag är törstig, förkunnar Osterman som har tröttnat på att tugga på bomullstussen, och hela församlingen ger sig av för en spontan vattenpaus.
Glada dagligvaror och TV-favoriter
En rundringning till leksaksbutiker i huvudstadsregionen visar att Ryhmä Hau, alltså Hundpatrullen, är en storsäljare i år. Det finns en hel del revisita kring de tappra jyckarna, och också spel och pussel med temat.
Också Frozen (Frost) är fortfarande i toppen. Nu är det dockan Anna som på vissa håll säljer bättre än favoriten Elsa.
Taru Meriläinen vid leksaksbutiken Hamley's gissar att det helt enkelt kan ha att göra med att "alla" redan har Elsa. Hon har noterat att allt yngre barn är intresserade av Frozen-relaterade grejer - till och med tvååringar som kommer in i butiken vet bestämt att det är vad de vill ha.
En annan av årets hitar är Shopkins, som är små figurer i plast, formade som glada dagligvaror.
Förutom de ovan nämnda har kramdjur sålt överraskande bra i Prisma-butikerna, berättar Ville Vahla som arbetar som utbudschef. Han tror att orsaken är att man har satsat på billiga kramdjur. Särskilt de riktigt stora kramdjuren har sålt bra, berättar han - bland annat 130 cm höga varelser har funnit nya hem.
Lego säljer alltid bra, enligt leksaksaffärerna, och i år har särskilt Lego Friends varit populärt. Traditionella brädspel som Afrikas Stjärna och Monopol har också gått bra åt.
Tillbaka i Tomtebo
När barnen har druckit vatten, gjort improviserade tomteskägg av bomull på sina fingrar och spontant tillsammans stämt upp i Ryhmä Hau-sången (Hundpatrullen), fortsätter julklappsdiskussionen i Daghemmet Tomtebo.
- Jag önskar mig en polisstation. En båtpolisstation, avslöjar Anton Päivärinta, och preciserar att det är ett legobygge det rör sig om.
Det blir inte roligt sen när julgubben dör. Då får man presenter bara på sin födelsedag
Finns det dåliga julklappar?
- Mixels, för dem tycker jag inte om, säger Anni Osterman genast.
- Ja, Mixels! Jag hatar Mixels, utbrister Marta Lindroos passionerat.
De tre pojkarna håller inte med; För det första gillar de Mixels, trots att de onekligen är tåntiga gubbar, men de tycker dessutom att alla julklappar är bra, också fastän det inte skulle vara just ens favoritgrejer.
- Fast kanske Mixels som mjukisdjur inte är så bra. För sådana finns inte, filosoferar Leon Heino.
Kan julgubben dö?
Plötsligt tar diskussionen en dyster vändning när David Thylin modigt tar upp något som man sällan talar högt om:
- Det blir inte roligt sen när julgubben dör.
En tryckande tystnad lägger sig kring bordet.
- Då får man presenter bara på sin födelsedag, fortsätter Thylin mörkt.
De andra nickar beklämt. Osterman suckar:
- Han är ganska gammal. Kanske tusen år.
- Tusen hundra miljoner år, preciserar Anton Päivärinta.
Redaktören slänger fram tanken att julgubben kanske inte alls kan dö, då det väl i grunden är något magiskt kring honom. Teorin väcker ingen större genklang.
Snart lyser ändå Osterman upp:
- Om Julgubben dör kommer förstås tomtarna och delar ut paketen i stället!
- Ja, eller så kan den äldsta tomten bli julgubbe, fyller Thylin i.
Alla skrattar lättat. Julklapparna kommer nog fram. Julen är räddad.