Fjolårets ishockeyguld i JVM känns väldigt avlägset just nu. Unglejonen skrinnade ut på isen med enorma förväntningar på sina axlar. Hur påverkar förväntningarna och pressen unga idrottare? Idrottspsykologen Christoph Treier vet.
Förväntningarna på årets JVM var i taket. Pressen från hockeynationen som fortfarande firar över 20 år gamla guldmedaljer i kombination med spelarnas höga krav på sig själva kan vara en lömsk fiende.
Christoph Treier som är idrottspsykolog och mental tränare jobbar med många idrottare och känner igen hur det här kan ta sig uttryck.
- Förväntningarna spelar in mycket. För det första är spelarna glada över att få vara med i VM-laget, vissa har spelat ifjol och andra har följt med det på TV. Det är lite klyschigt men det ligger också mycket sanning i att det alltid är svårare att försvara en titel, framför allt när man har stora förhoppningar, säger Treier.
Danmark är Finlands sista hopp
I fjol vann Finland stort och skapade rubriker både hemma och utomlands med sitt exemplariska spel. TV-skärmarna spred mer ljus och värme i de finländska hemmen än Lucia. När segern var ett faktum var det många som pallrade sig till torget för att fira, något vi med den här farten knappast kommer att göra.
Tre raka förluster är saldot för Finlands insats hittills i junior-VM. Tjeckien, Danmark och Sverige har besegrat laget som i fjol spelade byxorna av allt motstånd. Enda hoppet för att nå kvartsfinal är att Danmark vinner över Schweiz natten till lördag, sen måste lejonen också klå Schweiz för att få spela vidare.
Stor press på dagens idrottare
Pressen på unga idrottare är väldigt hög i dag. De själva upplever att det finns många krav och att de blivit större.
- Jag som följt med från sidan under många år ser att det är större krav i dag. Delvis via sociala medier, alla har koll på varandra och vet vad andra håller på med. Även från sponsorerna har kraven ökat, säger Treier.
Mentala träningen har gått framåt
Chefstränaren Jukka Rautakorpi har kritiserats hårt och rapporter har hörts att hans träningsstil inte fungerar med laget. Den mentala träningen berömdes i vackra ordalag förra året och de har kört på samma idrottspsykolog och program inför årets världsmästerskap så Treier tror inte att det skulle ha gått att förbättra nämnvärt där.
Finland låg långt efter med den mentala träningen för cirka åtta år sedan. I dag ser det bättre ut och den är på samma nivå som hos konkurrenterna. Den finländska folksjälen är lagd åt det negativare hållet, vilket också kan märkas i idrottssammanhang. Enligt Treier går unga idrottare i fören för en förändring på den punkten.
- De unga idrottarna har nog förstått att de ska tro på sig själva och sikta högt.. Det har helt klart skett en förändring, idrottarna säger inte längre ”Nå, vi får se hur det går och hoppas på det bästa.”. Nu vågar de säga att ”Vi far dit för att vinna.”