Artikeln är över 8 år gammal

Välta gravstenar kan visa att du är mer religiös än du själv tror

Gravstenar
Polisen utreder nu vad som hände på begravningsplatsen i Ekenäs. Bild: Yle/Christoffer Westerlund

Välta gravstenar och annat ofog på begravningsplatsen i Ekenäs väcker bestörtning och vilda diskussioner på sociala medier. Utåt sett är gravstenen inget mer än en slipad sten med guldbokstäver. Som minnesplats har gravstenen ändå en väldigt stor betydelse, säger kyrkoherde Anders Lindström.

- Det är ju en utmärkt plats dit man kan gå. Det är bra att kunna ha en sådan plats. Det är en konkret minnesplats dit man kan gå och tända ljus, lägga blommor eller bara gå till.

En gravsten där någon har söndrat en lucka för ljus.
Flera gravstenar hade förstörts på Ekenäs begravningsplats under veckoslutet 21-22.1. Bild: Privat.

Att folk reagerar handlar också om en djup religiös känsla som många inte inser att de har inom sig, menar Lindström. Han tror att vi människor är mera religiösa än vad vi tillåter oss att säga ut eftersom religiositet är så svårt att definiera.

- Den här frågan kring gravstenar och att någon ger sig på dem väcker den här djupa känslan vi har inom oss. Den religiösa känslan eller längtan är många gånger ordlös, men sådana här händelser ger anledning till att uttrycka den. Det blir comme il faut att också göra det, det känns liksom rätt. Det är inte bara det att man tänker rationellt utan det blir emotionellt. Det kommer ur djupet och då reagerar människor.

Kyrkoherde Anders Lindström
Anders Lindström är kyrkoherde i Ekenäsnejdens svenska församling. Bild: Yle/Christoffer Westerlund

Det har gått runt sju år sedan begravningsplatsen i Ekenäs senast var utsatt för ofog.

- Det är alltid väldigt tråkligt när sådant här händer. Det berör ju en själv och sedan går ju tankarna till dem vars anhörigas gravstenar har välts eller förstörts. Det känns väldigt illa, säger Lindström.

Fler alternativ nu än då

Hur har synen på gravar och gravstenar då förändras med tiden? Förr i världen var det en självklarhet att man begravdes traditionellt i kista och fick sin gravsten vars storlek varierade beroende på hur viktig man hade varit för samhället.

Ekenäs nya begravningsplats
Det finns flera tusen gravar på begravningsplatsen i Ekenäs. Bild: Yle/Christoffer Westerlund

I dag är alternativen många fler. Kremering har blivit och blir alltjämt mer populärt, berättar Lindström.

- I våra församlingar i Raseborgs kyrkliga samfällighet är det långt över 50 procent, kanske 60 – 70 procent som kremeras. Kremeringarnas antal har ökat stadigt hos oss. Det beror på att vi har ett eget krematorium i Karis. Den trenden verkar fortsätta. Det sker en ökning kring det.

Var får man då sprida ut askan efter en kremering?

- Man kan lägga urnan i en traditionell grav eller i en urnegrav som är lite mindre till ytan. Ett alternativ är också att man låter askan strös ut i vår urnelund och då blir det bara en liten plakett på en sten över den som är utströdd i lunden.

Får man sprida ut askan till havs eller på bakgården?

På bakgården får man inte sprida askan. Det finns platser ute till havs där man kan strö ut askan. Man ska ha lov av markägaren eller den som äger vattnet. Här utanför Ekenäs finns en sådan plats.

Karis krematorium.
En orsak till att kremering är vanligt i Raseborg är att det finns ett krematorium i Karis. Bild: Yle/Petra Thilman

På begravningsplatsen i Ekenäs finns tusentals gravar. I Finland ska alla få en plats på en begravningsplats, oberoende om du hör till kyrkan eller inte och oberoende vilket trossamfund du tillhör.

- Det är ingen skillnad om man inte hör till kyrkan eller hör till kyrkan. Kostnaderna är bara större för den som inte hör till kyrkan. Kyrkan är ålagd av staten att upprätthålla begravningsplatser. Där ska reserveras plats för alla.

Gravstenar förstörda i Ekenäs