Den här veckan får Grekland besök av en grupp experter som representerar långivarna. De ska utreda hur det står till med den grekiska ekonomin och hur mycket stöd landet behöver innan sommaren.
De viktigaste spelarna i den grekiska skuldkrisen har de senaste månaderna varit i luven på varandra om hur man ska tolka läget i Grekland och vilka krav man kan ställa på landet.
Det handlar om att eurogruppen, EU-kommissionen och Europeiska centralbanken å ena sidan och Internationella valutafonden (IMF) å andra sidan har olika syn på läget i Grekland. Och för att ytterligare komplicera det hela är IMF oenigt om Greklands situation.
IMF pessimistisk
IMF anser att Greklands statsskuld är på en ”explosiv” bana som kan leda till att statsskulden kan stiga till hela 275 procent av bruttonationalprodukten år 2060 ifall långivarna inte avskriver en del av skulderna. Greklands statsskuld är nu 180 procent av BNP.
IMF har en mer pessimistisk syn på den grekiska ekonomin än eurogruppen. Just för att IMF ser så negativt på läget har valutafonden inte ännu fattat beslut om man tänker stöda Grekland eller inte. IMF hänvisar till sina egna regler som förbjuder valutafonden att låna till länder vars statsskuld anses ”ohållbar”.
Greklands premiärminister varnade långivarländerna att inte påföra Grekland nya bördor.
- Alla borde vara försiktiga med ett land som plundrats och med ett folk som gjort, och fortsättningsvis gör så många uppoffringar för Europas skull, sade Alexis Tsipras, enligt Reuters under veckoslutet.
Och Tsipras tillade:
- Vi kommer inte att diskutera krav som inte backas upp av logik och siffror.
Greklands ekonomi har långsamt börjat återhämta sig, men är fortfarande i verkligt dåligt skick efter år av djup kris och år av hård svångremspolitik. Arbetslösheten är 23 procent och tillväxten var under två procent i fjol.
Juncker kritisk till IMF
EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har visat förståelse för Greklands uppoffringar:
- Inget land har tagit lika stora steg som Grekland för att förbättra konkurrenskraften.
Samtidigt hävdar Juncker att stödpaketet till Grekland kan falla eftersom IMF inte har fattat beslut om valutafonden ska vara med eller inte:
- Det hela står på en skakig grund i den bemärkelsen att vi inte vet hur Internationella valutafonden ska hantera det här.
Premiärminister Tsipras har anklagat IMF för att komma med nya krav på Grekland.
IMF kräver nya reformer
Ett sådant krav är en pensionsreform, trots att Grekland sedan 2010 har genomfört elva nedskärningar av pensionerna.
Ett annat krav från IMF:s sida är en skattereform som breddar skattebasen. Bara omkring hälften av de vuxna grekerna betalar skatt på grund av alla avdrag och undantag.
IMF:s hopande och roende har väckt irritation bland eurogruppens länder. Samtidigt har de internationella långivarna och Grekland kommit närmare varandra när det gäller landets utsikter inom statsfinanserna.
Den positiva andan i förhandlingarna har avspeglat sig konkret i att räntorna på grekiska statslån har sjunkit.
Om den grupp som den här veckan besöker Grekland kommer med en positiv rapport kan euroländernas finansministrar lättare enas om nya lån till Grekland. Landet måste i juli betala en rat på 7,2 miljarder euro för ett äldre lån.
Politiska problem
Tidtabellen är tuff, eftersom det är parlamentsval i Nederländerna den 15 mars och det nuvarande parlamentet tar paus efter den 23 februari.
Det är en delikat balansgång som de olika parterna är involverade i. EU-länderna måste beakta väljarna och de politiska konjunkturerna, IMF kör sitt eget lopp och är dessutom oenigt och grekerna är dödströtta på alla nedskärningar.
Det enda som kan hålla Grekland flytande är att ingen av parterna vill att Grekland ska kollapsa.