För den som vill syssla med penningspel i Finland tar alternativen inte slut i första taget. Det finns hur många spel som helst och fler kommer det hela tiden.
I internationell jämförelse är finländarna ett ivrigt spelfolk. Fyra av fem har spelat för pengar under de senaste tolv månaderna.
Mest satsas det på lotto, skraplotter och spelautomater. Varje dag förlorar spelarna sammanlagt 4,8 miljoner euro - men endel vinner också pengar.
Penningspelssystemet i Finland grundar sig på Nya Veikkaus ensamrätt och dess mål är att erbjuda penningspel på ett ansvarsfullt sätt och minimera eventuella olägenheter som spelandet orsakar.
Webbhandeln är öppen dygnet runt och besöks av cirka 400 000 kunder, uppger Veikkaus.
Över en miljard euro av spelavkastningen delas ut som understöd per år. Det betyder också att pengarna kommer någonstans ifrån.
Harmlöst tidsfördriv eller något annat?
För de flesta är penningspelandet en harmlös hobby utan negativa konsekvenser.
Men: Hela 15 procent av finländarna spelar på risknivå och 3,3 procent (124 000 personer) lider av spelberoende. De kan alltså inte kontrollera sitt spelande.
Detta kommer fram i den publikation (på finska) om penningspelens skadliga effekter i arbetslivet som Institutet för hälsa och välfärd THL gjort tillsammans med arbetssäkerhetscentralen TTK, Arbetshälsoinstitutet och Föreningen för förebyggande rusmedelsarbete Ehyt.
Det kan ha effekter på verksamheten på arbetsplatserna om spelandet har blivit ett problem för någon av de anställda.
Spelguiden är avsedd för arbetsledning, arbetarskyddet och förtroendemän men också för medarbetare som funderar på vad man kan göra då någon man jobbar med verkar spela på ett problematiskt sätt.
Arbetshälsovården inte så alert
Drygt hälften av alla som söker vård för spelberoende jobbar.
Arbetshälsovården identifierar anställdas problematiska spelande rätt dåligt. Bland de 1,7 miljoner finländare som omfattas av arbetshälsovården finns tusentals personer med spelproblem.
Det kan vara svårt att upptäcka spelberoende. Beroendet syns inte utåt och spelaren själv har ofta svårt att acceptera spelandets eventuella menliga följder.
Man tar själv ogärna upp frågan. Självförnekelse gäller på samma sätt som vid andra beroenden.
Den som spelar på ett problematiskt sätt kan plötsligt vara mindre effektiv, få koncentrationssvårigheter eller vara sjukledig titt som tätt, i alla fall mer än tidigare.
Nyckelpersoner förfalskar räkningar
En anställd som är spelberoende kan också bli en ekonomisk risk för arbetsgivaren. Flera gånger har det visat sig att någon som försnillat medel av sin arbetsgivare lider av spelberoende.
En utredning bland specialrevisorer som Ehyt gjort visar att personer som försnillat medel ofta är chefer, systemexperter eller andra nyckelpersoner med omfattande rättigheter till administrativa system.
En sådan anställd kommer åt att exempelvis flytta över pengar till sig själv genom falska fakturor.
Problem förekommer särskilt i organisationer där ekonomiadministrationen är i händerna på ett fåtal anställda. Ibland pågår verksamheten länge innan missbruket uppdagas.
En spelberoende anställd kan lägga ner åtskilligt med arbetstid på att till exempel spela på internet och också använda arbetsplatsens datorer för det.
Effektiviteten blir lidande, arbetsinsatsen krymper och företagets kunder blir dåligt betjänade, vilket inverkar menligt på företagets anseende.
Kollegerna, som försöker hjälpa genom att dölja problemen, får ta över en del av spelmissbrukarens arbete på samma sätt som vid till exempel alkoholmissbruk. Sådant påverkar snabbt arbetsklimatet.
Chefens ansvar att göra någonting
Alla arbetsplatser föreslås få en utfunderad strategi för förebyggande av penningspelsskador och en egen riskanalys.
Alla på arbetsplatsen ska medvetandegöras om att det finns en sådan strategi och att alla förväntas följa den.
Det är chefens ansvar att identifiera kännetecken på spelproblem och kartlägga riskerna, slås det fast i guiden.
Författarna vill att spelberoende automatiskt ska upptas i företagens rusmedelsprogram på samma sätt som alkohol- eller drogmissbruk.
Ett problematiskt sätt att spela penningspel är enligt arbetsavtalslagen inte en grund för uppsägning. Problemet får inte leda till att den anställdas arbetskvot minskas eller att ansvaret begränsas.
Någon i ledningsgruppen ska i stället ta saken till tals, berätta om möjligheterna till stödåtgärder och vård och också se till att personen kommer under vård.
Arbetsledningen kan helt konkret förhindra eller begränsa spelandet med arbetsgivarens datorer eller under arbetstid.
Arbetskamrater kan också hjälpa
Ett respektfullt sätt att närma sig en person med spelproblem är alltings a och o, betonas det i guiden.
En anställd med spelberoende får inte stämplas inom arbetsgemenskapen på grund av sitt problem.
Om man misstänker att kollegans spelande inte längre är under kontroll uppmanas man helt frankt börja tala om saken med den berörda själv.
Det viktigaste är att närma sig saken på ett neutralt och konstruktivt sätt. Om spelaren är villig att tala om saken kan man tillsammans fundera på hur spelandet påverkar arbetandet.
Man kan uppmuntra kollegan att kontakta företagshälsovården för hjälp.
En medarbetare uppmanas också att berätta vidare om problemet för chefen eller en representant för arbetarskyddet. Ansvaret ligger i sista hand hos arbetsledningen.