Utan att veta exakt vilken upptäckt som den amerikanska rymdstyrelsen Nasa kommer att avslöja i kväll klockan 20 finsk tid, så kan vi redan nu vara tämligen säkra på en sak: det är inte E.T. som de har hittat.
Det är inte första gången som Nasa håller presskonferens för att de har hittat någonting spännande ute i rymden. Och varje gång hajar folk till: ”Jaså, har de hittat liv i rymden?” Och varje gång blir de besvikna. Kom ihåg: en astrofysiker tenderar att ha en lite annorlunda definition av ”spännande” än mannen på gatan.
Jag säger inte att den nyheten – LIV I RYMDEN! SE BILDERNA! – inte är på väg förr eller senare, och då kommer det sannolikt att vara Nasa som ligger bakom upptäckten, men i det här skedet så har helt enkelt ingen de redskap som krävs för att hitta direkta, otvetydiga bevis för liv på extrasolära planeter (exoplaneter), planeter i andra solsystem.
Att hitta liv i vårt eget solsystem, på Mars eller på någon av Jupiters eller Saturnus månar, är inte omöjligt, men nu handlar nyheten enligt Nasas förhandsuppgifter uttryckligen om exoplaneter. Svårighetsgraden upphöjt till tusen, liksom. Jag tror vi lugnt kan stryka liv på en exoplanet från agendan i kväll.
Mina tippningar
Så vad har Nasa då hittat den här gången? Min första impuls då jag hörde om att de har utlyst en presskonferens var att jaha, tänk om de har hittat en eller flera exomånar! Det skulle vara häftigt!
Vi känner till mer än 3500 exoplaneter, men att hitta en exomåne, en måne i ett annat solsystem, det skulle vara någonting helt nytt. Det skulle ha konsekvenser också för letandet efter liv, bland annat eftersom en måne innebär tidvatten, som på jorden, vilket spelade en viktig roll för livets utveckling här hos oss.
En annan tänkbar grej som definitivt skulle räknas som en stor upptäckt, skulle vara en planet med en atmosfär som har syre i. Det skulle inte automatiskt betyda att det finns växter som idkar fotosyntes där borta, det finns andra orsaker som kan ligga bakom syre i atmosfären, men det skulle onekligen vara en pangnyhet.
Men syre eller inte, bara att hitta en atmosfär på en exoplanet är svårt nog. Vi känner till en handfull exoplaneter som bevisligen har atmosfär, men då handlar det huvudsakligen om så kallade ”het Jupiter”-planeter; gasjättar i stil med Jupiter eller större, som kretsar väldigt nära sin sol, så nära att solen bokstavligen blåser atmosfären av planeten.
Att hitta en liten stenplanet i jordens storlek, i den livsvänliga zonen där vatten kan förekomma i flytande form, med en atmosfär som dessutom har syre i sig - det skulle ju vara alla tiders nyhetsbomb, men jag ställer mig otroligt skeptiskt till att Nasa skulle berätta om det här: så små exoplaneter är oerhört svåra att få syn på, faktum är att inte en enda sådan har observerats direkt.
En upptäckt av den här sorten, en jordliknande planet med syre i atmosfären, skulle förutsätta att man observerar stjärnan exakt i den stunden då den lilla stenplaneten passerar framför den och att man då gör spektroskopiska mätningar av stjärnans ljus då det passerar genom planetens atmosfär.
Inte helt omöjligt, men oerhört svårt med dagens teknologi. Det skulle kräva en fullständigt obscen mängd tur också.
Stjärnorna, rymdens Freddie Mercury
Problemet med att observera exoplaneter är att stjärnorna som planeterna kretsar kring bokstavligen är lite som rockstjärnor. De stjäl uppmärksamheten från alla andra i sin omgivning. De lyser så kraftigt att ingen ser basisten / exoplaneten som står där bredvid.
Det kommande James Webb-rymdteleskopet som enligt planerna ska tas i bruk i slutet av nästa år, kommer att ha en så kallad koronagraf, en platta som vid behov placeras framför själva teleskopet så att den täcker den klart lysande stjärnan, så att man kan observera de mycket ljussvagare planeter som eventuellt kretsar kring den.
James Webb-teleskopet kommer också i övrigt att vara oerhört mycket kraftfullare än Hubble, och det kommer dessutom att se mer på infraröda våglängder vilket underlättar observationerna av exoplaneter som ger ifrån sig mycket av sin strålning i infrarött.
Död i rymden
I väntan på att få höra exakt vad det är som Nasa har att komma med i kväll så kan vi ju ännu konstatera en sak beträffande det här med att leta efter liv, till och med intelligent sådant, på planeter i andra solsystem. Det finns nämligen ett bombsäkert tecken på att du har hittat liv.
I stället för att leta efter tecken på liv, leta efter tecken på död.
Om din spektrograf säger åt dig att den där exoplaneten har tydliga spår till exempel av freoner i sin atmosfär, då vet du att det inte kan bero på någonting annat att det finns en art av idioter där som är i färd med att ta kål på sin planet.
Vi får hoppas att det inte är det som Nasa berättar om i kväll. Vi känner ju redan till en sådan planet och prognoserna för den är inte goda.