Det invandrings- och islamkritiska Frihetspartiet PVV i Nederländerna fick drygt 13 procent av rösterna, vilket var betydligt mindre än vad opinionsmätningarna hade förutspått. Partiledaren Geert Wilders lyckades inte övertyga sina anhängare. Valdeltagandet var ändå högt, omkring 81 procent, vilket var betydligt högre än i valet 2012.
Den högerliberale premiärministern Mark Ruttes parti VVD förblev största parti med drygt 21 procent av rösterna, även om partiet gick bakåt med mer än 5 procentenheter.
Helgens konflikt mellan Turkiet och Nederländerna kan vara orsaken till högerliberalernas seger, tror statsvetaren Pasi Saukkonen. Han har forskat i nationalism, talar holländska och har bott i Nederländerna.
– Man kan vara säker på att konflikten med Turkiet hjälpte premiärminister Rutte mycket under valkampanjen, det var precis något sådant som han behövde, säger Pasi Saukkonen.
Rutte kunde bevisa att han var den starke ledaren som han gärna vill profilera sig som.
– Rutte gjorde det som Geert Wilders skulle ha gjort, så Wilders kunde inte kritisera honom över huvud taget, analyserar Saukkonen.
Det här var en av de avgörande händelserna under valkampanjen i Nederländerna.
I Turkiet drar president Recep Tayyip Erdoğan också nytta av konflikten med Nederländerna.
Den turkiska familjeministern Fatma Betül Sayan Kaya som ville hålla valkampanj för Erdoğan i Rotterdam utvisades från Nederländerna. Det blev alltså en ”win-win-situation” för både Nederländernas och Turkiets ledare.
– Det är verkligen rätt konstigt, endera hade Rutte eller Erdoğan planerat det hela, men klart är att konflikten var nyttig för dem båda, bedömer Saukkonen.
Nationalismen har inte stoppats
Pasi Saukkonen var inte så överraskad över att det gick sämre än väntat för Wilders Frihetsparti. Hans popularitet minskade klart under de senaste veckorna.
– Hans parti förlorade mot premiärminister Ruttes parti och mot några andra små, populistiska partier.
Man kan föreställa sig att om Rutte hade valt en mer värdeliberal linje, mer positiv gentemot invandring så hade Wilders troligen fått fler röster
Pasi Saukkonen, statsvetare
Valresultatet i Nederländerna tyder på att populismen inte är en naturlag som bekräftar sig själv, men däremot är vågen knappast stoppad.
– På något sätt blev Nederländerna mer nationalistiskt jämfört med tidigare. Det syntes genom att Ruttes liberala parti i frågor rörande invandring, flyktingar, islam och mångkulturalism blev mer nationalistiskt än förr, säger Saukkonen.
Till och med socialdemokraterna PvdA blev mer konservativa beträffande nederländska värderingar.
– Wilders parti förlorade (jämfört med förväntningarna), men inte gällande partiets agenda, bedömer Saukkonen.
Högerliberalerna införde en ”light”-version av nationalismen som verkar ha fungerat. De etablerade partierna började så att säga apa efter populisternas agenda, men i en mildare form.
– Man kan föreställa sig att om Rutte hade valt en mer värdeliberal linje, mer positiv gentemot invandring så hade Wilders troligen fått fler röster, tror Saukkonen.
Att imitera populisterna medför också risker.
– Idén är att komma så nära den radikala nationalistiska högerns linje som möjligt. Om man börjar kopiera dem ännu mera än nu, kan man fråga sig om det på lång sikt är en bra idé. Antingen måste man då genomföra en nationalistisk politik eller så blir man i nästa val kritiserad för att inte ha hållit löften, bedömer Saukkonen.
Brakförlust för socialdemokraterna
För de nederländska socialdemokraterna var valet en katastrof. Partiet gjorde en brakförlust och backade med 19 procentenheter från över 24 procent av rösterna i valet år 2012 till endast 5,7 procent. Socialdemokraterna var näst största parti i det förra valet, men rutschade ner till sjunde plats.
– Socialdemokraterna var den mindre koalitionspartnern i regeringen som genomförde en högerstämplad politik. Därmed är det ingen stor överraskning. Partiet gjorde också en miss genom att byta partiledare i december i fjol några månader före valet.
Till och med yttervänstern, det socialistiska partiet SDP blev större än socialdemokraterna med drygt nio procent av rösterna.
Den relativt största segraren var det gröna vänsterpartiet GL som ökade sitt väljarstöd med nästan sju procentenheter till nio procent.
Betydelse för Europa
Nederländerna har traditionellt varit ett proeuropeiskt land. Holland var ett av de sex grundande länderna inom det europeiska samarbetet. De EU-positiva partierna klarade sig väl, det mest EU-kritiska Frihetspartiet fick 13 procent.
Den 23 april hålls den första valomgången i det franska presidentvalet. Det nederländska valresultatet kan ha betydelse för andra länder, men Saukkonen vill inte dra för stora växlar på det, situationen kan ändra mycket snabbt och väljarna är mindre partitrogna än förr.
– Jag tror inte att fransmännen tittar så mycket på vad som sker utanför landets gränser, bedömer Pasi Saukkonen, statsvetare och expert på Nederländerna.