Sexuella påhopp är vardag för många idrottande kvinnor. De utsätts regelbundet för sexuella inviter, busvisslingar och sexistiska kommentarer. Den svenska handbollsspelaren Linnéa Claeson har fått nog.
Linnéa Claeson är en framgångsrik handbollsspelare i Sverige. Men framgångarna har fört med sig en avigsida.
- Som handbollsspelare har jag fått positiv feedback för mina idrottsprestationer. Men det har också inneburit att jag synts mycket i media, så jag har fått ta emot sexuella kränkningar, raggningsinviter, kommentarer om min kropp och även annan sexism, säger hon.
Claeson har vunnit VM-guld med Sveriges U18- och U20-landslaget och tagit SM-medaljer med sin klubb Skuru IK. De sexuella trakasserierna började emellertid före hon fick sitt genombrott som handbollsspelare.
- Det började tidigt så som det gör för många tjejer. Jag var ungefär 10-11 år när jag började hänga på ett forum som hette MSN, som man använde på den tiden. Då förekom det att främmande män skickade sexuella meddelanden till mig. Till exempel penisbilder, berättar hon.
Går på offensiv på Instagram
För ett par år sedan gick hon till motattack och grundade Instagramkontot ”assholesonline”. Där publicerar hon en del av de kommentarer hon får och de ofta humoristiska repliker hon själv levererar.
- Jag blir skitförbannad att det är så här vi har det. Att kvinnor i all ålder ska behöva utstå det här. Därför grundade jag Instagramkontot.
Linnéa Claeson är mån om att poängtera att hon endast hänger ut konversationerna. Hon publicerar alltså inga namn.
Hennes mål är att belysa samhällsstrukturen och den skeva kvinnosynen.
- Jag får mycket blandade reaktioner. Mycket positivt av människor som stöttar det här och som ser att det finns kraft att slå tillbaka och inte bara ignorera. Att man tar tillbaka makten över konversationen. Nu är det jag som bestämmer, säger hon.
Heidi Eriksson: Det är ganska vardagligt
Linnéa Claeson deltog på fredagen i Slaget efter tolv i Radio Vega (hela diskussionen hittas längst ner i artikeln) tillsammans med friidrottaren Heidi Eriksson och Liselott Lindén, som jobbar som koordinator på Ungdomsakademin Luckan.
Heidi Eriksson, som tagit FM-medaljer på medel och långdistans, berättar att hon åtminstone delvis känner igen sig i Linnéa Claesons historia.
- Själv tycker jag att jag har kommit ganska lindrigt undan. Säkert delvis för att jag inte är så aktiv på sociala medier. Men det här är ganska vardagligt. Inte på samma nivå som Linneas med uttalade sexuella meddelanden, men nog busvisslingar när man tränar och kommentarer i stil med ”fin rumpa”. Och så kommer det meddelanden som kanske har en underton som är svår att tolka, säger hon.
"Är det värt det?"
Heidi Eriksson berättar att hon har blivit luttrad med åren och blivit bra på att ignorera sexistiska kommentarer. Vilket hon tycker att är ett problem.
Men hon medger att hon är konstant medveten om situationen och att det stundvis styr hennes beteende.
- Säg att det är 25 grader och jag skulle vilja gå på ett träningspass i shorts och en kort topp – det är absolut något jag funderar på innan jag väljer vad jag klär på mig. Är det värt det? Kanske det är bättre att jag kör med en lång topp i stället.
- Det påverkar vilken tid jag går till gymmet. Vissa tider vet man att det är mycket män där och då väljer man att ha en kompis med sig för att få träna i lugn och ro, säger hon.
"Vi som kvinnor tas inte seriöst"
Det finns många exempel på idrottskvinnor som utsatts för sexuella trakasserier. Mountainbike-cyklisten Jenny Rissveds, som vann OS-guld i Rio i somras, stängde sin blogg i januari efter otaliga sexistiska kommentarer.
I USA har det uppdagats flera fall av trakasserier mot kvinnliga sportjournalister.
- Jag tror att det är just för att vi är kvinnor och vi rör oss i ett mansdominerat yrke. Normen är mannen och vi som kvinnor tas inte seriöst. Vi får inte samma förutsättningar att spela och så börjar man titta på utseendet i stället och lägger kommentarer kring det snarare än våra idrottsliga prestationer, svarar Linnéa Claeson på frågan om varför det är främst kvinnor som trakasseras.
- Det att man är en offentlig person leder till att folk kanske tycker att de har rätt till det. Det där ska vi tåla tycker de, säger Heidi Eriksson.
Det är inte endast idrottande kvinnor som drabbas av sexuella trakasserier. Fenomenet är mer generellt än så.
Liselott Lindén berättar att man har kunnat skönja ett mönster då man undersökt näthat mot journalister och forskare.
- Både män och kvinnor är utsatta för hat men kvinnor får ta emot de sexualiserade hoten. Kommentarer om sitt utseende och hot som ofta handlar om våldtäkt.
"Angår oss alla"
Reaktionerna mot Linnéa Claeson och hennes engagemang i frågan är stundvis starka. Hon har tagit emot hot om våldtäkt och annat våld.
Hon erkänner att hon kan bli rädd men hon känner att hon måste vara modig.
- Det kommer generationer av tjejer efter oss som inte ska vara tvungna att utstå samma skit som vi har varit med om. Jag vill kämpa för dem och fortsätta jobba på samma sätt som alla kvinnorättskämpar har gjort. Tack vare dem är vi där vi är idag. Vi måste fortsätta klättra på jämställdhetstrappan. Så jag känner att det inte finns ett alternativ att bara ge upp, säger hon.
Hon är också mån om att påpeka att också män blir trakasserade.
- Det är jätteviktigt att lyfta fram. Ett engagemang utesluter ju inte ett annat. Det är ju inte på något sätt så att jag tycker att det är viktigare med kvinnofrågor. Det här en fråga som angår oss alla.
