Största delen av fästingpopulationen återhämtar sig från vintern först då temperaturen är hela dygnet på plussidan. Insektforskare tror på ett normalt fästingår.
Insektforskaren och miljöexperten vid NTM-centralen i Kajanaland, Reima Leinonen, tror att det här året blir ett normalt fästingår.
- Allt kan hända när det är fråga om naturen, men eftersom det varit en ganska mild vinter, så har fästingarna klarat sig relativt bra, säger Leinonen.
Den sämsta tänkbara vintern för fästingarna är snöfattig och sådan då temperaturen växlar mellan minus- och plusgrader. Snötäcket spelar huvudroll. Leinonen uppskattar att fästingarna har klarat sig bättre där det funnits rikligt med snö, men på andra ställen har de haft det svårare. Hur bra fästingarna tål kyla har antagligen ingen mätt. Men en kall vinter betyder inte automatiskt att de inte överlever.
- Alla våra kryp kan i princip förändra sina vätskemolekyler till så kallade frostskyddsvätskor. De innehåller samma typer av ämnen som bilens kylare, som hindrar vävnaden från att frysa. Men snabba förändringar från ett håll till ett annat är ändå inte bra.
Inget område helt fästingfritt
I Finland förekommer det fästingar speciellt i de södra och mellersta delarna av landet och vid kusten. Enligt Leinonen kan enstaka observationer påträffas på ett klart större område.
- Man kan inte säga att något område skulle vara helt fästingfritt.
Våta och långa höstar samt milda vintrar har bidragit till att fästingarna har ökat och spridit sig. Enligt Leinonen kan fästingarna övervintra allt längre norrut. Fästingobservationerna är vanligast i början av sommaren och på hösten.
När temperaturen på våren hela tiden är på plussidan börjar största delen av fästingarna vakna till liv. De första individerna kan påträffas redan under de varmare perioderna under tidig vår.
Yle Pohjanmaa/Hanne Leiwo